|
Lommen 00:45 • |
|
instrumental |
|
Livets morgon 03:05 • |
Morgondimman grå som lammets ull
Drar över hedens mark och åkerns mörka mull
Bort flyr nattens ångest, kval och skuld
Månen den bleka sjunker ner i havet full
Bort flyr nattens väsen, gastar, trull
Gryningen skickar strålar, glimmande som guld
Livets morgon ljusnar för vår skull
Sakta går solen upp i öster
Natt blir dag, blir liv i gryningen
Här möts hav och land vid ön som bands av elden
Svalan svingar sig mot himmelen
Här är mannen och hans kvinna
Livets morgon ljusnar för vår skull
Sakta går solen upp i öster |
|
Fjaugen 04:52 • |
|
instrumental |
|
En del av himlen 04:42 • |
Dagen du gav dig av var kylig och envist grå
Vinden svepte genom tomma rum i mig
Och ingenstans stod du att finna
Livet miste färg, se molnen är svärtat blå
Mörker rår och styr, fastän dagen gryr
Med dig försvann en del av himlen
Varje vrå i mitt inre fylls av längtan till dig
Varje droppe blod och varje tanke i mitt sinn
Jag känner dina lockars dans mot min kind
Jag hör pulsen slå
Mitt hjärta hör dina ord och ditt andetag i natten
Dagen vi möts igen är stunden jag väntar på
Då ska vinden fylla mina tomma rum
Och du ska åter bli min kvinna
Livet få färg av blod och molnen bli linblomsblå
Då ska mörker fly, dagen åter gry
Tillsammans ser vi hela himlen
Varje vrå i mitt inre fylls av längtan till dig
Varje droppe blod och varje tanke i mitt sinn
Jag känner dina lockars dans mot min kind
Jag hör pulsen slå
Mitt hjärta hör dina ord och ditt andetag i natten |
|
Begäret 02:23 • |
Hans blick är som ormens, skarp som dess tunga,
Listig och girig, fylld av begär, se
Hur ögonen glänser, lystet och hungrigt
Svärdet blänker, trollbinder, lockar med makt
Han vill bli världens mäktigaste man
Så ska var fiende falla
Invid elden hänger ringar, glänsande av guld
Den vackraste tar han, ger till sin dotter
Hans sinne är svart som korpen om natten,
Gärningarna hans är svarta de med |
|
Varden 04:07 • |
Som bristande båge, brinnande låga
Skrikande kråka, en skriande varg
Som ett flygande spjut, ja, som växande våg
Som den kraft en gång fanns i ett brustet svärd
Som fallande bölja, vällande kittel
Åkning på glansis med obroddad häst
Som ett grymtande svin, som en ringslagen orm
Som det trots en gång fanns i en självrådig träl
Så ska vreden min följa dig tusende nätter
Ja, lågor ska flamma, elda under den
Så som ormens lön, min svekfulle vän
Ska du en gång drabbas av min ondskefulla hämnd |
|
Hämnden 02:39 • |
|
instrumental |
|
Besvärjelsen 03:10 • |
Jag binder deras händer
Jag binder deras tänder
Jag binder deras lever
Jag binder deras lunga
Jag binder deras tunga
Jag binder dem med ormegadd och ormenacka
Mitt fram och deras tillbaka
I alla de sju tusende djävlars namn
Binder deras händer |
|
Is 04:26 • |
Is, frostigt mörker, betvingande kyla
Gnistor som släcks i en stjärnkall och bister natt
En ondskans tid, nu domnar min hand
I svårmod stillar sig bränningen vid strand
Hård tid, ensamma timmar
Världen är frusen och människan vred
All visdom är förlorad och glömd
All sång har tystnat och kärleken med |
|
Stjännu 04:07 • |
|
instrumental |
|
Andetag 06:33 • |
Blåser det en vind, känn en fläkt av välbehag
Njut av var minut, varje skimrande stund
Längtans starka lust hörs i dina andetag
Sorg och glädje möts i varenda sekund
Ingenting är förgäves om du ger av dig själv
Av nåd och ömhet i kärleken
Någonting dröjer kvar i vindens fart, solens ljus
I strandens grus och i tysta natten
En dag är du en av dem, som har levat förut i en svunnen tid
En dag, kanske länge än, ska du vaggas till ro, själen finna frid
Dina gärningar, ditt ord, din tro vandrar vidare i dina barnbarns blod
Så som havet bär var våg i sin famn, famnar tillvaron evigt människan
Blåser det en vind, känn en fläkt av evighet
Kommer det en dag då du själv inte finns
Vinden bär i sig hela livets hemlighet
Allt vad gjort och sagt ryms i det som vi minns
Som en vind flyktar timmarna förbi, dag blir år
Om tiden går eller människan
Som en vind, när den sista dagen gryr släcks ett ljus
Så tänds en stjärna på nattens himmel
En dag är du en av dem, som har levat förut i en svunnen tid
En dag, kanske länge än, ska du vaggas till ro, själen finna frid
Dina gärningar, ditt ord, din tro vandrar vidare i dina barnbarns blod
Så som havet bär var våg i sin famn, famnar tillvaron evigt människan
Liv, liv är kraft, längtan, lust
Liv är vilja; gå din egen väg
Varje gång stigen delas är vägvalet ditt
Ditt är livet, allt händer nu
Nu och här i ett andetag
Stjärnans glans lyser stark och svag
Luften rörs av en fjärils slag
Ditt liv vilar i vinden
Blåser det en vind, känn en fläkt av evighet
Kommer det en dag då du själv inte finns
Vinden bär i sig hela livets hemlighet
Allt vad gjort och sagt ryms i det som vi minns
Som en vind flyktar timmarna förbi, dag blir år
Om tiden går eller människan
Som en vind när den sista dagen gryr släcks ett ljus
Så tänds en stjärna på nattens himmel
En dag är du en av dem, som har levat förut i en svunnen tid
En dag, kanske länge än, ska du vaggas till ro, själen finna frid
Dina gärningar, ditt ord, din tro vandrar vidare i dina barnbarns blod
Så som havet bär var våg i sin famn, famnar tillvaron evigt människan |
|
Visby Allmänna Sången
