|
Östra Svealand 06:27 |
Blå gardiner vajar över himlen i natt
Rymden flämtar som om den vore besatt
Vart sjunde år kan man se det
Vart sjunde år läggs nyckeln i min hand
Jag öppnar dörren till Östra Svealand
Vi satt i stugan, det brann i spisen, radion var på
En liten familj där det heliga talet var två
Min syster och jag vi stimmade
Tills farsan höjde sin hand
Och sa: "Tyst, nu är det vi, nu är det Östra Svealand"
Uppe på Himlaberget där stod ett utkikstorn
Det högsta berget på den här sidan bron
Vi gick upp dit med våra flickor
Och såg hur skogarna och fjärdarna försvann
Långt därute i Östra Svealand
Borrarna skräller ner i Månskensberget
Marken skälver när salvorna går
Det är nytt folk som kommer hit nu
Snart finns ingenting kvar
Av det vi hade, allt som var vårt
Det är bara flydda år
Minns du vad du kände då? Minns du vad du var?
Det är lång väg från Saltsjö-Boo till Sergels Torg
Det är en lång väg från kärlek och glädje till saknad och sorg
Det är en lång väg från första dagen
Tills du befrias från alla band
Långt under stjärnorna ligger Östra Svealand
Dags nu att följa rösten som ropar "Kom!"
Dags att lämna det som varit och inte vända sig om
Aurora Borealis
Ser man bara nå'n gång ibland
Här i Östra Svealand |
|
Rött 04:45 |
|
Also available on:
|
Dra kragen tätt kring halsen idag
Det blåser snålt och kallt
Gå med knuten näve i fickan idag
Du ser det överallt
Femhundratusen utan jobb idag
Dom behövs inte mer
Gott om herrar som hoppar fallskärm idag
Se hur dom dalar ner
Jag ser rött
Rött som blod
Rött som köttet i slaktarens bod
Rött som solen i gryningen
Rött som män och kvinnornas mod
Jag ser rött
Gott om flaskor och burkar att plocka i år
femti öre styck
Gott om timmar att slå ihjäl i år
Gott om styrkedryck
Gott om lögner och tystnad och svepskäl i år
Vi har hör dom förut
Gott om klöver och blåklint och blåbär i år
Gott om stora beslut
Jag ser rött
Rött som hat
Rött som ett huvud lagt på ett fat
Rött
som kärleken
Rött som vin och vänskap och mat
Jag ser rött
Jag ser rött
Rött som blod
Rött som dammet från en ödelagd jord
Rött som fläckarna på lakanen
som seglet på skeppet där alla går ombord
Jag ser rött
Dom finns här överallt idag
i sina slutna rum
Dom är på väg att ta över alltihop idag
Varenda meter och tum
Snön ligger djup överallt idag
Ingen värme än
Isen ligger tjock som ett pansar idag
mitt i sommaren
Jag ser rött
Rött som blod
Rött som syster och brodermord
Rött som själva sanningen
Som vinet på den sista måltiderns bord
Jag ser rött |
|
Jag gav bort allt 04:59 |
|
Also available on:
|
Det tog mig fem år att förstå
Hur långt allt hade gått
Kuld i blodet
Som om man var skyldig
Till nåt billigt brott
Jag har backat nerför berget
Jag har fallit
Gud vet hur jag har mått
Jag kunde inte tyda tecknen längre
Och jag hade ingen hand att hålla i
Jag gav bort allt
Jag gav bort allt
Jag gav bort allt
Nu tar jag tillbaka det
Jag var stolt och fullt
Och visst älska du mej då
När jag var ung
Och visst älska du mej sen
När jag låg slagen
Som en krossad kung
Men när jag reste mej och var en annan
Då såg du ner på mej
Som om jag var en smutsig hund
Nu får jag lära mej allt från början
Men allt det där är åtminstone förbi
Jag gav bort allt
Jag gav bort allt
Jag gav bort allt
Nu tar jag tillbaka det
Nånstans långt bakom ryggen
Hörde jag viskningar som skar som en kniv
I det snittet klev jag ut
Nu tar jag hand om mitt eget liv
Det händer att jag ibland tänker
Att det som skulle säjas är sagt
Att den här jakten
Har förlorat sin spänning
Och jag har nästan ingen kontakt
Med den här tiden som löper amok
I en dårhusdans av pengar och makt
Men jag kan inte låta det här hoppet dö
Det är snart det enda
Jag ser nån mening i
Jag gav bort allt
Jag gav bort allt
Jag gav bort allt
Nu tar jag tillbaka det |
|
Tre bröder 08:12 |
Roger följde lagar och regler
Sebastian och jag bara slogs
När det var dags för den årliga bilsemestern
rymde han och till skogs
Roger hade vänner som segla till Sandhamn
Sebastian fyllde huset med fest
och om nån sa att jag var för ung för att vara med
sa Sebastian att jag var hans gäst
Roger höll sig till farsan
och morsan höll på oss
Farsan sa: Ni tror att kan allt det här
men tids nog får ni se vad det är att
verkligen slåss
Och månen lyser så tyst och kall i natt
och vi väntar på värmen från söder
Det är inget särskilt med oss
mer än att vi var tre bröder
Roger tog sig in på handels med glans
Sebastian läste filosofi
jag gav upp plugget i nian och allt jag hade
var ett liv utan nån större mening i
Nu slogs Roger och Sebastian och jag titta på
dom slogs med ord, slogs om rätt och fel
Jag drack pilsner på stranden och spela gitarr
Jag tänker inte bli det här samhällets träl
Roger gick ut med stipendiet i hand
Sebastian ockuperade och skrek
Ner med kapitalet, ner med allting!
Roger sa: Det där är en farlig lek
Och månen lyser så tyst och kall i natt
och vi väntar på värmen från söder
Det är inget särskilt med oss
mer än att vi var tre bröder
Roger tog planet till staterna
Sebastian klättra i partiet
Han försökte att få mig att lämna stränderna
Han sa: Närhelst du känner för det, kom hit
Han bjöd på vin och gav mig en massa böcker
och talade om medvetenhet och plikt och
solidaritet och massan och makt
och allt som måste komma en dag på sikt
Han stack till Kuba i maj, skulle spela och sjunga
och leva fritt i ett befriat land
Från Kalifornien kom ett vykort från Roger
Han skrev: Kom hit, det här är framtidensland!
Och månen lyser så tyst och kall i natt
och vi väntar på värmen från söder
Det är inget särskilt med oss
mer än att vi var tre bröder
Idag jobbar han i Silicon Valley
Han har fru barn hund och pool
fyra bilar och tjugotre kanaler
och högt ovan allt en alltid lysande sol
Jag kom förbi där när jag var på luffen
Han sa: Stanna kvar här, jag ska hjälpa dig fram
Kapitalet är spännande och flexibelt
har alltid plats för en framtidens man
Hans fru börja gråta efter fyra martinis
och dottern skrek och gick ut
Vid pollen sa han: Det är lite spänt här i bland
men Amerika kan allt redas ut
Och månen lyser så tyst och kall i natt
och vi väntar på värmen från söder
Det är inget särskilt med oss
mer än att vi var tre bröder
Jag kör taxi ibland när jag måste
annars skriver jag och målar en del
Jag bor omodernt men jag har en vän
som kommer och värmer mig varannan kväll
Jag reser och vänta och tänker på allt
som hänt genom alla år
Och Sebastian kommer hit ibland
och slicka sina sår
Och ungarna nere på fiket
dom fattar inte vad han prata om
Dom har sina liv att leva, sin framtid sitt hopp
Sebastian varken kan eller vill dom bry sig om
Och månen lyser så tyst och kall i natt
och vi väntar på värmen från söder
Det är inget särskilt med oss
mer än att vi var tre bröder
Jag minns en natt i september
när Sebastian och jag smög oss ut
Vi såg Roger sitta i sitt rum och läsa
som om läxorna aldrig ville ta slut
Vi tog oss fram genom mörkret till sjön
och slog oss ner på bryggan vi två
Sebastian la armen runt mina axlar och sa:
Det finns flera vägar att gå
Men vad som än händer, vad som än sker
ska du och jag alltid hålla ihop
och vi hörde nånting uppe från huset
det lät som ett skrik, lät som ett rop
Och månen lyser så tyst och kall i natt
och vi väntar på värmen från söder
Det är inget särskilt med oss
mer än att vi var tre bröder |
|
Herrarna 05:27 |
|
Also available on:
|
Åh, herrarna dom går ombord
med munnen full av valda ord
Dom sitter där i första klass
som om dom satt på jägarpass
Dom spanar in varann med blick
som om dom kunde minsta trick
Dom bär kostym
Det är kutym
och väskan viftas som en plym
Ja, herrarna dom styr och rår
som herdar över flock av får
Ja herrarna dom lägger ner
dom ligger ner på knä och ber:
Ge mej, Gud, ett innehåll
jag tror jag läcker som ett såll
Ja, herrarna dom platar skit
och dribblar hjärtan hit och dit
Dom vaktar dej
föraktar dej
tills dom slutligen slaktar dej
Dom längtaar efter sjutton år
och gråter ut i horors hår
Ja, herrarna dom tror dom vet
hur allting är i hemlighet
Men herrarna vet ingenting
dom valsar runt i rammelring
Ty herrarna har missat allt
som sött är salt, som varmt är kallt
Dom ler åt dej
dom ger åt dej
så många mardrömmar fler åt dej
Ja, herrarna bestämmer allt
mens du och jag betalar allt
Ja, herrarna dom är av sort
som aldrig nånsin kommer bort
Dom smyger kring i skuggorna
och tigger till sej tuggorna
Så står dom fram i talarstol
där lampor lyser som en sol
Dom åmar sej
dom kråmar sej
tills ingenting mer förvånar dej
Dom säjer nånting struntförnämt
och applåderas oförtjänt
Åh, herrarna dom leker Gud
och dundrar in förbud förbud
och fängelse och skam och fan
och saltar sill och levertran
Dom åker hissen upp och ner
och dom blir bara fler och fler
Dom tror dom kan
vad ingen kan
stänga in en frier man
Vad vi gör här på husets tak
är tammejfan våran sak |
|
Bente 06:35 |
|
Also available on:
|
I dom svala rummen med tallbarrsdoft
där bor småspararna
där schlagerradio och börspessimism
vaktas av karlarna
Vart kan du gå
annat än till din egen dörr
och om du inte släpps in där
så får du väl gå till posten och fråga:
Finns det några brevvänner här
Till och med kakelgolven
med skit och fimpar förskjuter dej
och tunnelbanehallens viskande eko
vet vem som njuter dej
Du vill slänga tårarna på dom
som is och briljanter
och slänga dom hårt
Slänga dom på dom som har det lätt
för att du har det svårt
Det fina klirret från glasverktygen
har du vant dej vid
och alla tripper tog du
för att som du sa slippa bli gravid
Och din morsa hon ville du skulle va
nån slags konfekt i kartong
och din farsa han såg dig som flygvärdinna
och du blev rädd av allt tvång
Vem ska rädda dej, Bente
ifrån tillvarons hundar?
Så att dom aldrig mer
Så att dom aldrig mer får hugga dej
Dom kristna kom sjungande Barnatro
och bestal dig på din
och din brorsa på bågen
for av vid rondellen
när han skrek: "Stan är min!"
Och din vaksamma vän som lurar
sej själv med en mörkbrun peruk
och säjer: "Ta min trygghet...
här, ta min Mandrax och bli nu
inte sjuk"
Du står där med dina Beckett repliker
och tigger om råd
men avstånden är och förblir
i en tillvaro utan nåd
Nu när urhimlen mörknar över Centan
och bilarnas lampor tänds
bevakas du av tevekameror
som aldrig frågat hur det känns
Vem ska rädda dej, Bente
ifrån tillvarons hundar?
Så att dom aldrig mer
Så att dom aldrig mer får hugga dej
Och när lamporna slocknat på
Tysta Skriket,
vem ska trösta dej då?
När varuhusen har stängt
och snutarna går två och två
Nu när stadsborna sover sin
trygghetssömn i låsta kvarter
ska jag försöka hjälpa dej då
eller ska jag bara fortsätta
rulltrappan ner? |
|
Danielas hus 05:45 |
|
Also available on:
|
Ingen kommer och ingen går
katterna sover och klockorna står
Posten är där nån gång vid två
så har det vart nu i flera år
Gräset växer vilt och högt
på hennes gård
Det finns dom som säjer
att hon behöver vård
Men jag hör henne spela ikväll
Jag hör henne locka mej dit
Jag vet att hon väntar
så jag gör mej klar att gå
ner till Danielas hus
Hon har en jordglob
med en spricka i
Därinne har hon tänt ett ljus
Hon bär ett halsband av videung
och golvet är täckt
med stenar sand och grus
På pianot står ett fotografi
Av en man hon älskade
Han dog i Paris
Men jag hör henne spela ikväll
Jag hör henne locka mej dit
Jag vet att hon väntar
så jag gör mej klar att gå
ner till Danielas hus
Hon kör sin röda MG
genom vildhavre och vallmo
och det dammar
som om fälten brann
Och så stannar hon på rälsen
där tågen slutat gå
och om nån frågar svarar hon:
Min man
kommer snart tillbaks
den här vägen
Och allt du vill
är att kunna ta henne nånstans
där hon äntligen
kan komma till sans
Men när du går därifrån
stannar du till på bron vid ån
och du förstår hur fattigt
allt skulle bli
om hon försvann
och jag hör henne spela ikväll
Jag hör henne locka mej dit
Jag vet att hon väntar
så jag gör mej klar att gå
ner till Danielas hus |
|
Hon gör mej galen 06:57 |
Se hur hon kastar med håret där hon går
Livet vaknar längs hennes väg
Jag borde se åt ett annat håll
Men mitt hjärta följer varje steg
Jag är en dåre som aldrig lär
Jag är en man på drift igen
Jag har levt utan lust på en bortglömd kust
Ingens man, ingens vän
Hon gör mig galen, jag vill ha henne hos mig i natt
Hon gör mig galen
Hon gör mig galen
Hon kan bli min frihet, hon kan ta mig ut härifrån
Hon gör mig galen
Hon gör mig galen
Jag har vandrat längs gränsen länge nog
En emigrant med sviktande mod
Bränd av kvinnor och gamla kontrakt
Med rastlösheten som gift i mitt blod
Hon går förbi som en doft av hopp
Som ett tåg på en nattlig station
Som ett rop i en gränd från en förlorad vän
Som en ny religion
Hon gör mig galen, jag vill ha henne hos mig i natt
Hon gör mig galen
Hon gör mig galen
Hon kan bli min frihet, hon kan ta mig ut härifrån
Hon gör mig galen
Hon gör mig galen
Förälskelsen och frälsningen
Krossar kupan, krossar glas
Dagen blir ett rus av lust
Natten brinner av stjärnextas
Du stänger dörren med ett nej
Du aktar dig, du gömmer dig
När natten kommer är hon ändå där
Vad kan du göra åt att du är kär?
Hon gör mig galen, jag vill ha henne hos mig i natt
Hon gör mig galen
Hon gör mig galen
Hon kan bli min frihet, hon kan ta mig ut härifrån
Hon gör mig galen
Hon gör mig galen |
|
Älskad och sedd 05:19 |
|
Also available on:
|
Hon kom farande in i mitt liv,
som en varm vind,
en natt om våren.
Hon var hemma igen efter flera år.
Hon visa mig de läkta såren.
Hennes röst var gammal,
hennes ögon unga.
Hon snodde en blond lock
runt sin tunga.
Hon sa: Älskad och sedd
Gör dig beredd,
jag vill bli älskad och sedd.
Det var hon eller jag
eller inget alls
så jag lät henne vinna
Jag var beredd att göra allt eller mer
för en sån kvinna.
Jag lät min hunger vila
min törst likaså.
Jag visste att det var vi två.
Hon sa: Älskad och sedd
Gör dig beredd,
jag vill bli älskad och sedd.
Hon kom från vintern
och jag från hösten
Vi fick en sommar i Strömmarnas Stad
Sen sa hon: Du ser mig inte mer
som den jag är
och din kärlek är bara en vacker fasad.
Jag sa: Gå till Gud
om du vill ha nån
som älskar dig alltid
utan förbehåll, utan gränser
Vi är människor du och jag
lika vilsna båda två
Vi skriker frihet
och tar allt för guld som glänser
Hon försvann lika fort
som hon kom med sitt skratt
och sin värme en vacker vårnatt.
Hon sa: Älskad och sedd.
Gör dig beredd,
jag vill bli älskad och sedd. |
|
Hjärtat mitt 04:35 |
|
Also available on:
|
|
no lyrics yet |
|
Gränsen 04:17 |
|
Also available on:
|
Farfar dog i nån farsot
Farmor tog hand om två pojkar
Gällen mjölk och saltad sill
Tårar som aldrig torkar
Mina förfäder tog sej över gränsen
nån gång på sextonhundratalet
Dom kom vandrande från Belgien
Jag lever här och nu av deras slit
Så kom och berätta och Naxos
Berätta om Madrid
säg nånting om Maraures
Hur är det i Batuni
Hur är flickorna i Holyhead
kan dom hålla en vaken en natt?
Sjunger dom i Winnipeg
Skiner solen i Gujarat
Det växer rosor upp ur stenen
Det är vårt blod som växer där
Två skott och allting är förändrat
Det kunde inte hända här
Hatet gror i Svarta gränden
där det aldrig blir någonting annat än natt
vi tog hit magnolian
Vi kan prata med Arafat
Så kom och berätta och Naxos
Berätta om Madrid
säg nånting om Maraures
Hur är det i Batuni
Hur är flickorna i Holyhead
kan dom hålla en vaken en natt?
Sjunger dom i Winnipeg
Skiner solen i Gujarat
Du tror att allting är så enkelt
Du slår bara den som inte vill
Hålla käften när du säger tyst
Som rör sig när du säger still
Men din gräns går nere i city
där dem leker med ditt liv
Din bror han bor i Pakistan
Så stoppa ner din kniv
Så kom och berätta och Naxos
Berätta om Madrid
säg nånting om Maraures
Hur är det i Batuni
Hur är flickorna i Holyhead
kan dom hålla en vaken en natt?
Sjunger dom i Winnipeg
Skiner solen i Gujarat |
|
Nytt liv 05:04 |
|
Also available on:
|
Den här festen över
Den här festen slut
Res dig från soffan
Hittar du vägen ut?
Du måste gå nu
Inte en vän kvar
Knappt en bekant
Nötta tomma fraser
En tiggareslant är allt du kan få nu
Böjelser förnöjelser dom trasslar i en härv
Det som var förmåga är fördärv
Stormen tar kulisserna och
slätten ligger bar och
väntar på det steg du tar
Nytt liv
Nytt liv
Nytt liv
Nytt liv
Du vet att du måste hitta ett nytt liv
Hälften av hälften är knappast nog
inte heller döden eller fyllor på en krog
Det finns nåt annat
Rösterna i luren och breven som du får
dom tickar som klockor
som bara går och går
fast dom redan har stannat
Och du kan inte vila ut i nån frälsares famn
förrän du hittat
hem till din egen hamn
Det här tåget frustar på
i sorg och passion
Bara ett är säkert:
Tågets slutstation
Nytt liv
Nytt liv
Nytt liv
Nytt liv
Du vet att du måste hitta ett nytt liv
Gör upp och dra vidare
sån är lagen här
Kliv ombord och dra vidare
vidare
Nytt liv
Du kan inte leva i minnena
av en naken man
i ett spegelblankt hav
Det är förbi nu
Du kan inte leva i kärleken
till det som försvunnit
som inte längre vill stå dig bi nu
Den galna shamanen
med sin rasande blick
vill att du försöker
genomskåda hans trick
Hans konster är inget du ska
bry dig om
Följ rösten istället som ropar:
Kom!
Nytt liv
Nytt liv
Nytt liv
Nytt liv
Du vet att du måste hitta ett nytt liv
Gör upp och dra vidare
sån är lagen här
Kliv ombord och dra vidare
vidare
Nytt liv |
|
Kitsch 05:04 |
|
Also available on:
|
Vintern står kall och spöklik vid din dörr
den kan du inte skylla på den har du sett förr
stjärnorna där uppe dom lyser som dom vill
stjärnorna här nere dom räcker inte till
Strimmor och streck, ränder och figurer
du vet så väl vem det är som ljuger
eller tror du på det där om sakernas förhållande
vill du sitta på parketten och applådera deras bollande
Gud går i farstun och viskar låt bli, låt bli
Ah jag tror det börjar likna apati
Ser du dom tysta männen klockan fem
ser du dom stå därute på bron
i sina bilar på väg hem
genom sin västerlandsvision
Gastarna gapar under flaggornas duk
sjunker du i skiten ja då är du sjuk
åldrarna dansar i kaos och kramp
du tänder på filtret, försöker se ut som en vamp
ja du är en vacker gosse med huvudet på skaft
du ligger i din soffa och dricker nån slags saft
och när jag kommer till dig och säjer såsom så
säj mig vackre gosse, säj vad tänker du uppå
Då svarar du tänker är kanske lite väl mycket sagt
jag ligger här och längtar till en mycket fjärran trakt
Ok du får väl ligga där och tråna
och undra varför varför varför
det skulle tammefan inte förvåna
om du får ligga där tills du dör
Ja nog föll du ihop och skrek ensam är stark
min hand är som järn och min hud är som bark
jag har varken tradition eller arv att ta till
framåt, framåt är allt jag kan och vill
Men jag sa vänta vänta vänta vad är för brist
av tålamod och vänskap och fan så trist
ska du se att det ter sig när natten kommer in
på sin fjärde femte timme och ditt hjärta går i spinn
och hajarna tar sig in i din månskenslagun
eller är det kanske så att du tror att du blitt immun
Dom har ju snott oss på språk och chanser
dom har ju slagit våra munnar i blod
ska vi fortsätta att dansa deras danser
och tacka när dom säger varsågod |
|
En kvinna som hon 04:51 |
Till slut föll ändå snön den vintern
tät och och tung en grå februaridag
Vattnet låg blankt och svart under Djurgårdsbron
Jag försökte lära mej att lita på lugnet.
Jag höll koll på mina hjärtslag
Jag ville tömma min tid så den blev ren och tom
Jag rensade ut och flyttade och skrev bra
varje natt om dom åren, dom goda åren
Jag sökte mej genom minnena.
Jag gick från plats till plats och höll rådslag
Jag hade aldrig räknat med en kvinna som hon
Gud gav mej det här hjärtat den här själen.
Jag har gjort så mycket för att komma undan
Ständigt en flykt planerad till ett annat land
Jag har dansat på den vassa eggen.
Jag har jagats av kärlekens hundar
Nästan förlorat tron på kvinna och man
När jag gick uppför trappan
var det som om jag följde i spåren av en förlorad vän
från dom åren, dom goda åren
Jag ville ha vatten, jag ville ha liv,
jag ville ha kärlek
men det var torrt i mina brunnar
Jag hade aldrig räknat med en kvinna som hon
Du ser ärren efter såren som aldrig ville läka ihop
Det tystnar i nuet. rösterna dör ut,
alla rop från dom åren, dom goda åren
Till slut föll ändå snön den vintern
och den svarta stan blev vit av ljus
och jag var öppen igen för livets rikedom
Jag ville gå min egen väg.
Ingen arm runt min arm, ingen annan
Jag hade inte räknat med en kvinna som hon |
|
Skyll på stjärnorna 06:08 |
|
Also available on:
|
Hon tog min hand och sa:
Din livslinje är av
Jag sa: Jag vet
Jag ser stormar över piskat hav
utan barmhärtighet
Jag gick därifrån
och tog en drink i en bar
och såg dom komma par om par
Strax efter tolv
var jag trött på på allt
och ville gå
Jag kände hennes hand
runt min arm
Hon sa: Nå?
Vill du stanna här?
Jag har min bil
Vi åkte uppåt kusten
satt tysta flera mil
Sen sa hon:
Skyll på stjärnorna
skyll inte på mej
Skyll på stjärnorna
som vakar över dej
Skyll dej själv
som lever dessa underliga dar
Skyll på stjärnorna
så stannar jag kvar
Vi gjorde upp en eld
nere vid bryggan
Natten var tyst och sval
Lanternor långt därute
Hon bredde ut sin schal
runtom våra axlar
upp i skogen skrek en räv
Han sa: Du vet ändå hur det är
vill du leva så lev
Skyll på stjärnorna
skyll inte på mej
Skyll på stjärnorna
som vakar över dej
Skyll dej själv
som lever dessa underliga dar
Skyll på stjärnorna
så stannar jag kvar |
|
Den vassa eggen 07:10 |
|
Also available on:
|
|
no lyrics yet |
|
Chans 06:32 |
|
Also available on:
|
Solen går upp över stan igen,
tidigt en morgon i maj.
Gatorna är tomma.
Med kastspöt i hand står
en gammal man vid en kaj.
Du vaknar i ännu en främmande säng.
Du köpte den med smek och smicker.
Hon gav dej sin varmaste famn för en natt.
Du tar dina kläder och sticker
Du hade allting som du drömde om.
Alltihop försvann på en dag.
det skulle inte hända dej.
Det hände ändå och du tog vad du kunde ta.
Du kör händerna djupt ner i jackan
och gör dej klar för ännu en dag av grubbel.
Det blir vin hos nån vän
och en massa snack
och bitter längtan och trubbel.
Men nere i city står en hund och gråter.
Gå ner dit om du kan och
ge en hjälpande hand.
Nån har glömt honom där han är övergiven
och det står ingenting på hans hundhalsband.
Du kan kalla'n vad du vill
men jag tror att den hunden heter Chans.
Skynda dej ner nu.
Du måste ändå snart någon annanstans.
Köp nya kläder.
Köp nya skor.
Hör hur trastarna sjunger över stan.
Minns du hur du slet
och var stolt för det.
Du gjorde allt för dina barn.
Du vet att du duger lika bra som nån annan
så varför ser du ner i backen när du går
Du vill inte ge nånting till någon längre
så då är det heller ingenting du får
Men nere i city står en hund och gråter.
Gå ner dit om du kan och
ge en hjälpande hand.
Nån har glömt honom där han är övergiven
och det står ingenting på hans hundhalsband.
Du kan kalla'n vad du vill
men jag tror att den hunden heter Chans.
Skynda dej ner nu.
Du måste ändå snart någon annanstans.
Den här världen kan va så hård
så full av djävelskap.
Folk blåser varann och blir blåsta.
Det är snålt och kallt och hårda blickar överallt
och dörrarna dom förblir låsta.
Men nere i city står en hund och gråter.
Gå ner dit om du kan och
ge en hjälpande hand.
Nån har glömt honom där han är övergiven
och det står ingenting på hans hundhalsband.
Du kan kalla'n vad du vill
men jag tror att den hunden heter Chans.
Skynda dej ner nu.
Du måste ändå snart någon annanstans. |
|
Stort steg 04:41 |
|
no lyrics yet |
|
Lycklig, lycklig 05:16 |
|
Also available on:
|
|
no lyrics yet |
|
När jag kysser havet 04:55 |
|
Also available on:
|
I ett hus här strax breve'
bor en man som nyss fyllt trettitre
han har fru och barn och han påtar
i sin trädgård
Han kör omkring i en Chevrolet
jag vet inte vad han jobbar med
men han säger att han börja från noll en gång
på en brädgård
Han säger -Jag har stökat mig fram längs den hårda vägen
och kanske inte varit schysst i alla lägen
jag har härjat som en hunner i Attilas här
Dom säger att jag sålt min själ
men den har jag kvar, jag svär
Det finns dagar då jag tvivlar på
allt det man gjort och allt det man ville nå
man tror man kan räkna ut hur allt ska bli
men man får allt ha en jävla tur
och ett spel som är stämt i dur
och inte minst min vän en hygglig fantasi
Visst har det hänt att jag känt för å lämna landet
men det är inte så lätt att slita bandet
det bor en viking i mitt blod
jag är både tungsint och rastlös
och lika mörk som åkerns jord
Men när jag kysser havet
är jag fri från alla hämningar
När jag kysser havet
försvinner alla främlingar
då är vi alla och envar
allt vi har
och vi lever här och nu i denna stund
När jag kysser havet
försvinner allt det verkliga
när jag kysser havet
är jag uppfylld av det märkliga
i att finnas till
och allt jag vill
är att leva låta leva livet ut
När jag var tretton så rymde jag
hemifrån en kulen vinterdag
bort från hem och skola ut till friheten
snart så kommer väl min egen son
och sticka ut och längta hemifrån
kanske blir vi fiender om vad som är vad i friheten
Men även om det kan va både svårt och tungt
ska jag göra vad jag kan för att hålla sinnet ungt
jag är äldre nu men fortfarande ett barn
livet är ännu ett mysterium
men det är spännande som fan
Men när jag kysser havet
är jag fri från alla hämningar
När jag kysser havet
försvinner alla främlingar
då är vi alla och envar
allt vi har
och vi lever här och nu i denna stund
När jag kysser havet
försvinner allt det verkliga
när jag kysser havet
är jag uppfylld av det märkliga
i att finnas till
och allt jag vill
är att leva låta leva livet ut |
|
Kär och galen 05:52 |
|
Also available on:
|
Nu trånar sorg och vemod efter rum
och lyckan drar sin sista suck,
allting tycks över och förbi.
Jag står i blåsten, vattenögd och stum
och längtar efter Tom och Huck
och floden, flotten, dagdriveri.
Gud, du borde gjort mig något lugnare
eller få mig till att leva som jag lär.
Det här hjärtat du när har nog av besvär.
Jag vaknar under bordet utan hopp,
långt från hem och redbarhet,
pank och utbränd, blåst och slut.
Jag vet jag borde sköta om min kropp,
och slåss mot törst och vilsenhet,
och stänga in det som vill ut.
Jag tvingar in mig under knog och gnetande,
och tänker med förnuft på gods och gull,
tills månen är full, då slås allt omkull.
Jag ber, kom och gör mig kär och galen,
kär och galen igen.
Kär och galen nog för att stå för vad jag gör.
Kär och galen, kär och galen igen.
Det är allt jag vill va'
dag efter dag tills jag skrålar besatt i änglarnas kör.
Dom föder upp dig på lögnen om ett liv
där svart är svart och vitt är vitt,
och skammen ska du bära som en mask.
Du växer upp med ryggen full av kniv,
och ingenting runtom är ditt.
Dom vill ha dig som i en liten ask.
Men vänder du ditt ansikte mot himlarna
förstår du snart att allt vad du vill ha
får du gå ut ta, det vill säga om du vill va'
Kär och galen,
kär och galen igen.
Kär och galen nog för att stå för vad jag gör.
Kär och galen, kär och galen igen.
Det är allt jag vill va'
dag efter dag tills jag skrålar besatt i änglarnas kör.
Ja du ska knäckas i lumpen och sen trycka i sumpen
i väntan på råd från Samhällets Råd
Du kan få vänta i år på din tillvaros vår, men har du råd med det?
Vill du sitta och se hur din tid och längtan försvinner utan spår?
Kär och galen,
kär och galen igen.
Kär och galen nog för att stå för vad jag gör.
Kär och galen, kär och galen igen.
Det är allt jag vill va'
dag efter dag tills jag skrålar besatt i änglarnas kör. |
|
Vid din grind igen 07:59 |
|
Also available on:
|
|
no lyrics yet |
|
Öppna landskap 07:15 |
|
Also available on:
|
Jag trivs bäst i öppna landskap
nära havet vill jag bo
några månader om året
så att själen kan få ro
Jag trivs bäst i öppna landskap
där vindarna får fart
Där lärkorna står högt i skyn
och sjunger underbart
Där bränner jag mitt brännvin själv
och kryddar med Johannesört
och dricker det med välbehag
till sill och hembakt vört
Jag trivs bäst i öppna landskap
nära havet vill jag bo
Jag trivs bäst i fred och frihet
för både kropp och själ
Ingen kommer i min närhet
som stänger in och själ
Jag trivs bäst när dagen bräcker
när fälten fylls av ljus
När tuppen gal på avstånd
när det är långt till närmsta hus
Men ändå så pass när att tyst och stilla natt
när man sitter under stjärnorna kan höra
festen skratt
jag trivs bäst i fred och frihet
för både kropp och själ
Jag trivs bäst när havet svallar
och måsarna ger skri
När stranden fylls av snäckskal
med havsmusik uti
När det klara och det enkla
får råda som det vill
När ja är ja och nej är nej
och tvivlet tiger still
Då binder jag en krans av löv
och lägger den vid närmsta sten
där runor ristas för vår skull
nån gång för länge sen
Jag trivs bäst när havet svalla
och måsarna ger skri
Jag trivs bäst i öppna landskap
nära havet vill jag bo |
|
Laglös 05:59 |
|
Also available on:
|
Vill du ha din frihet får du ta den
innan slaven tigger trygghet i ditt hus
Du kan trycka i tristessen
men aldrig få din tid igen
Tror du samhällets intressen
är din vän?
Vill du ha din kärlek får du ta den
innan vedertagna vägar blir ditt rus
Du kan tvinga ner din längtan
men aldrig tysta hjärtats slag
Gör du hopplöshetens väntan
till din lag?
Du har ditt äventyr
och du vet vad och vem som styr
Vill du vara den som alltid flyr
eller stanna och slåss
laglös
Vill du ha din stolthet får du ta den
innan Jante visar upp dej
på sitt torg
Du kan foga dej i flocken
Du kan kuva ner din kraft
Men aldrig se dej i dom ögon
du en gång haft
Du har ditt äventyr
och du vet vad och vem som styr
Vill du vara den som alltid flyr
eller stanna och slåss
laglös
Vill du ha din glädje får du ta den
innan ängarna och stränderna
förbjuds
Du kan leva utan humor
utan myter och musik
Men står du ut med ensamheten
i ditt tomma skrik?
Du har ditt äventyr
och du vet vad och vem som styr
Vill du vara den som alltid flyr
eller stanna och slåss
laglös |
|
Evangeline 05:48 |
|
Also available on:
|
Jag gav mig av i gryningen,
Ett stilla regn, en hund som vän
Jag gick ut mot havet än en gång
Långt innan stadens galna nerv,
Långt innan tider av fördärv
Där bor min själ, där föddes min sång
Du stannar tills du vänjer dig,
Sen har du glömt var du kom ifrån
Ännu en vandring, in i förvandling,
Är du kvar där än,
Evangeline
Svarta ögon, läppar, tungor,
Törst och aldrig stillad hunger
I fängelset står dörrarna på glänt
Fångarna vid fönstret vakar,
Händerna runt gallret skakar
Naglar blöder mot väggar av cement
Du behöver inte slå dig ut,
Det är bara att gå därifrån
Ännu en vandring, in i förvandling,
Är du fri ännu,
Evangeline
Aladdin har hittat nåt, som kan göra ont till gott
Allt som han ber om kan han få
En dag är allting annorlunda,
Den som befallde tvingas blunda
och gå dit hans tjänare vill gå
Ingen står i längden, mot sin egen demon
Ännu en vandring, in i förvandling,
Vilket håll går du åt,
Evangeline
Tretton år av hopp och löften,
Speglar masker skott från höften
En gång var jag utklädd till mig själv
Men jag kom hit för livets skull,
Nu har jag betalt min tull
och det är ännu långt kvar till kväll
Allt är lämnat till mig, som ett dyrbart lån
Ännu en vandring, in i förvandling,
Går du åt samma håll,
Evangeline |
|
Rom i regnet 04:41 |
|
Also available on:
|
Nere vid Zinkensdamm en juninatt,
gick jag undrade var jag hade vart.
På Hornsgatan öde stråk mötte jag dej.
Vi gjorde sällskap hem.
Vi gick hem till mej.
Vi gick hem till mej.
Sällan visad ömhet brann som en glöd i mej.
Och ett barn itrasor skrek efter bröd i dej.
Solens första strålar kom genom rutans skumma glans,
och en koltrast satt och sjöng på ett tak nånstans.
Och när vi vaknade föll regnet ner.
Vi köpte rom och frukt och något mer.
På Tantolundens golv av gräs under blad och gren,
där låg vi och drack rom i regnet, rom så mjuk och len.
Och jag sa: Jag tycker om dej.
Och du sa: Jag tycker om dej.
Det var väl bara nåt som vi sa,
som vi sa, för att det lät så bra.
I oktobernattens grav, i Stockholms svarta skog,
värms jag än av det du gav och det du tog.
På hyllan under spegeln, där står din läppglans kvar.
Buteljen ligger tom i regnet. Där våta löven far. |
|
Ute på vägen igen 05:28 |
|
Also available on:
|
Ah morgonen viskar
Och vindarna piskar
Jag vill ut på vägen igen
Den här gamla bilen
Som ätit alla milen
Är som en kär, kär vän
Jag måste ut innan jag kvävs
Av det trygga liv som levs
Jag träffade en gammal älskling igår
Hon sa: Kom så ger vi oss av härifrån!
Man försöker så länge
Man kan och man tänker:
Bäst att hitta sin plats här till sist
Och dagarna går
Och blir till år
Och man lever med minnen av allt man mist
Vänner och kvinnor man mött
En och annan som har dött
Man bygger in sig under pansar och skal
Och brottas med vånda och kval
Ingen plats här längre för såna som vi
Det är andra som har tagit över
Vi har hjärtat kvar i en helt annan tid
Och vad vi har är det ingen som behöver
Så låt dom bygga sitt torn
Upp till himmelens höjd
Låt dom dyrka sin gyllene kalv
Dom säger att flykten aldrig
Kan göra en människa nöjd
Men vem som helst vill till land
Innan forsens fall
Så släng in din packning
Och sätt dig här brevid
Allt jag vill är att få
Känna mig fri!
Ute på vägen igen
Ute på vägen igen
Jag har smakat på succén
Jag har smakat på fiaskot
Och på allt som är dött som grus
Jag har supit på hotell
Och jag har vandrat som ett helgon
Med stav i handen in i guds hus
Jag har växlat ringar i hopp och tro
Och sökt en plats där jag kunnat få ro
Jag är varken gangster eller patriot
Bara en lätt åldrad romantisk idiot
Ingen plats här längre för såna som vi
Dom ger oss repet och en vink med handen
Men jag är fri ännu och full av liv
Och jag kan inte klippa dom här banden
Så låt dom bygga sitt torn
Upp till himmelens höjd
Låt dom dyrka sin gyllene kalv
Dom säger att flykten aldrig
Kan göra en människa nöjd
Men vem som helst vill till land
Innan forsens fall
Så släng in din packning
Och sätt dig här brevid
Allt jag vill är att få
Känna mig fri!
Ute på vägen igen
Ute på vägen igen
Vi stannade vid stranden
Där vi kysste havet
en gång när vi var vilda som få
Och vi sa: När allt kommer omkring
Har ingenting hänt
Det lever i oss lika starkt
Nu som då
Så låt dom bygga sitt torn
Upp till himmelens höjd
Låt dom dyrka sin gyllene kalv
Dom säger att flykten aldrig
Kan göra en människa nöjd
Men vem som helst vill till land
Innan forsens fall
Så släng in din packning
Och sätt dig här brevid
Allt jag vill är att få
Känna mig fri!
Ute på vägen igen
Ute på vägen igen |
|
Dansa nu 06:30 |
|
Also available on:
|
|
no lyrics yet |
|
(Oh la la) Jag vill ha dej 04:58 |
|
Also available on:
|
Handen på höften
som i alla tider
och som alltid
vill jag ha dej.
Handen på höften
och håret som en flagga
på ditt kvinnoskepp
Jag vill ha dej!
Får jag komma ombord
jag måste närmare
det här rummet är som oceanen
Det där tunna tyget
över höfterna
jag måste ut
och hämta luft på altanen.
Och jag sa
Oh oh la la
Jag vill ha dej
Ooooohhh la la
Jag vill ha dej
Jag vill ha dej trots allt
Jag vill ha dej ändå
Jag vill ha dej utan sans
jag vill ha dej just nu
utan väntetid
utan förklaringar
och helst utan dans
Jag vill gå härifrån
och ta en taxi fort
Jag kom hit bara för att
Jag vill ha dej
Jag vill ha dej
Jag vill ha dej
är det riktigt klart
eller ska jag
förklara mej?
Jag sa
Oh oh la la
Jag vill ha dej
Ooooohhh la la
Jag vill ha dej
Jag har revolvern i fickan
och vässade tänder
kom och ta hand
om mina skakande händer
Jag hukar bakom stenen
och väntar som ett djur
Jag har inget hum alls
om kölappar eller tur
För jag sa
Oh oh la la
Jag vill ha dej
Ooooohhh la la
Jag vill ha dej
Jag vill ut härifrån
från drinkar och minkar
och den här
rakbladsmusiken
Jag vill ha dej för mig själv
i en taxi på väg hem
genom nattrafiken
Handen på höften
min hand istället
och tungan i ditt öra
Och finns det
ingen taxi
så snor jag en bil
och sen så
får du köra
Ja jag sa
Oh oh la la
Jag vill ha dej
Ooooohhh la la
Jag vill ha dej |
|
67 07:24 |
|
Also available on:
|
Ska man ha det tryggt med godis och dalamössa
eller ska man stoppa stålar i pastorns bössa
sa jag till Bart där vi satt i hans citykvart en natt
Ingetdera, sa han, all you need is love låt oss blåsa på med
Cream och Beatles
Jag har syrrans halsband och morsans fårpäls
och farsan har sagt mej att livet, det ska levas glatt
så sitt inte där och lipa
Så vi tog 46:an ner till Sture
för att öla upp en hundring eller två
och vakten släppte in oss med tvekan och sa:
För den här gången får det väl gå
och Löken snubbla ut och hosta:
Fröken fröken, all den här röken
och Bart han sa: Det är aldrig varför min polare
aldrig varför, men hur
och sen slängde vi oss i dom famnar som fanns
och Jonny va där och Mona och Mysan och Ben
och alla dom andra med.
Sextisju, sextisju vart har du tagit vägen nu
Sextisju, sextisju vart har du tagit vägen nu
Jag sa: Bart det här är en hönsgård och vi,
vi är rävar. Han sa: Ge mig en klunk!
Du har rätt, ingen idé vi sitter här och bävar.
Och han reste sig med en skräll
och slog sig ner hos nån slags fotomodell.
Och jag hade sett henne sitta i sitt hörn hela kvällen,
med sitt trehundra mil långa mörka hår,
så ensam och vacker och svartklädd med bok,
verka svår så oemotståndligt svår.
Hon sa: Jag läser Kerouac, Jack Kerouac
har du läst honom nån gång?
Jag sa: Nej, men har du lust att hänga med
på litet stillsamt hålligång?
Och vi packa in oss i Jonnys PV
och stack hem till Ben.
Och vi tände turk och slog ihjäl våra nerver med Bolero,
och hon läste för mig ur sin bok Dharma-gänget
och jag viska mot hennes bröst:
Du är helig och skön
och vi låg med varann i köket.
Sextisju, sextisju vart har du tagit vägen nu
Sextisju, sextisju vart har du tagit vägen nu
Och klockan tre kom blodiga Bart. Var har du vart? Kul och se dej!
Han sa: Hon sa det var grönt, men hennes snubbe kom
och han höll på att slå ihjäl mej
I rummet i gryningen aska och fimpar och skivfodral
snarkande raggsocksfötter och pipor och grapefruitskal
och hon bredvid mej på vår hårda bädd,
jag vart ängslig och rädd!
Men Bart som satt i fönstret och tvätta sina sår
viska: va fan min vän?!
Här har du hittat nåt
så ring nu kontoret du har annat att göra idag än å sortera post
så ligg inte där och lipa.
Sextisju, sextisju vart har du tagit vägen nu
Sextisju, sextisju vart har du tagit vägen nu |
|
Min vandrande vän 03:17 |
|
Also available on:
|
|
no lyrics yet |
|
Isabella 10:44 |
|
Also available on:
|
Faller regn över stan igen
Faller regn här i din park
April är en kall och nyckfull vän
Du är en ung Jeanne d'Arc
Jag gick som en tiggare längs kärlekens väg
Se mannen och hans hunger
Han brinner i mörkret som en bengalisk eld
Står här under ditt fönster och sjunger
Du vet dom sa till mig: bäst du aktar dig
Där kvinnan är, är krig om guld
Dom sa till mig: håll ditt tempel rent
Och lämna det aldrig för en kvinnas skull
Men mitt tempel blev ett fängelse
Jag väntade i mörkret som en Baskerville-hund
Men i natt vaknade jag av en dröm om dig
Se'n kunde jag inte få en blund
Isabella
Låt inte dom djävlarna ta dej!
Dom som talar vitt och brett om en enda väg
Dom skriker framåt och hugger din fot
så att senan går av i ditt steg
Det kan hända så mycket på bara några år
Du kan tappa den där blicken som är så klar
Tappa dina drömmar, tappa alla svar
Tappa allt du har
Isabella
Isabella
Isabella... kom ut i natt!
Sätt på dig dina tank-girl boots
Den svarta klänningen och din mammas
vigselring
Ta dina U2-biljetter och din Cohen-bok
Smyg ut ur huset, säg ingenting
Vi ska ha ett hemligt förhållande som två agenter i kriget
Vi ger varann meddelanden under personligt
eller på nåt museum
Jag är en gladiator som rymt, det är ett pris
på mitt huvud
Men jag slåss för dig om du vill på den här
stans Colosseum
Du vet dom sa till mig: "Va inte en sån idiot!
Låt den där kvinnan ta hand om dig"
Dom sa till mig: "Håll dig i skinnet nu
Och kom ihåg, det är inte synd om dig!"
Men allt det där, Isabella, det känner du nog till
Du är ju där själv som en prinsessa i ditt torn
Har du bestämt dig än? Ska du gå den säkra vägen?
Ja, alla dom där tillhör en förlorad generation
Isabella, låt inte dom djävlarna ta dig
Du är en kvinna full av liv
Dom vill fånga in dig och tämja dig
Men du ska va vild och fri
Dom säger att det finns en regnbåge i
smärtan
Utan tårar fanns den inte där
Kommer maj står allt i blom!
Kommer maj är snart sommaren här!
Isabella
Isabella
Isabella, kom ut i natt!
Du vet förälskelsen är en tokig idiot
Du slår igen dörren i ansiktet på honom men
han klämmer in sin fot
När jag ser dig vill jag ta dig till en vingård i Toscana
Till Tangier, till Spiddal, till Vermont, till
South Ventana
Allt jag kom hit för är att tända lite hopp
Få det att sjuda och sjunga en stund i din kropp
Det är hårda tider, folk går på knäna, vi
måste lämna allt det här igen
Ja, är det inte alldeles klart, min vän?
Du var inte född när jag dansade i gryningen
När visionen tog mig som håller liv i mig än
Gå inte in i det! Det finns ingenting att hämta där!
Bara den stora hungern som aldrig kan
mättas, min vän
måste köpa ihjäl dig för att få kunna jobba ihjäl dig
Du måste va som alla andra för att dom
andra ska se dig
Hur många drömmar har du kvar när du fyllt tjufem?
Hur många stora planer? Hur många vägar hem?
Vem slåss för Gud idag
Vem slåss för kvinnan, för dom svaga
Allt det där det låter som en gammal
riddarsaga
För mycket folk överallt, skogarna dör,
haven dör
Allt rusar vidare in i mardrömmen och ingen
tycks veta varför
Och förändringarna dom tar hundratals år
Det går så långsamt, så långsamt men,
Isabella, det går
En dag ska du lära dina barn nånting bättre
du med
Lära dom att lyssna, lära dom att se lite mer,
lite mer, lite mer
Vacker är den som reser sig, som vågar tro
Som törs ett ja i alla nej, som vågar bygga bro
Över hav av bitterhet, över ödsligt
nattkvarter
Vacker den som är sårbar, vacker den som ser
Du är vacker Isabella, som ett rådjur i skogen
Som en stjärna på himlen, som en flicka mitt i
natten på krogen
Som äppleträdgårdarna runt Kivik
Som vinden, som regnet, som själva livet
Men låt ingen dyrka in dig i ett
fängelse av skönhet
Där du blir en docka som lever i en härva av
yta och dumhet
Isabella, låt inte dom djävlarna ta dig
Ser du långt där borta, se hur det ljusnar
Det går en spricka i natten ifrån öst till väst
En strimma av hopp för alla trötta och frusna
Kom ut så ska jag skriva den här sången till dig
Det är vad jag gör, det är vad jag kan
Hör du hur fåglarna sjunger?
Snart står morgonen i brand!
Isabella
Isabella
Isabella, kom ut i natt |
|
Lång väg hem 06:13 |
|
no lyrics yet |
|
Maria kom tillbaka 05:11 |
Det är gryning här i Visby, söndag klockan fem
Hör hur staden vaknar, nu kommer dom hungriga hem
Hör hur stickans svavel fräser mot tändsticksaskens plån
Det här rummet är bara tomt nu sen du gick härifrån
Jag vaknade av ljuset, av ljudet av din röst
Du låg naken vid min sida, min hand mot ditt bröst
En kvinnas skratt i gränden, men jag hann höra vad du sa:
Om du vill det och kan vänta kommer jag tillbaks en dag
Maria kom tillbaka, kom knacka på min dörr
Jag saknar dig som verklig, jag saknar dig som dröm
Håll vårt barn i famnen, säg att ingenting har hänt
Säg att allt det där är över nu,
att vinden äntligen har vänt
Jag såg en väg i regnet, där mänskor tog sig fram
Dom var trötta, dom var frusna, glömda, utan namn
Och långt bort över fälten vällde röken upp som moln
Fönsterrutor skakade av ett fjärran dån
Det var kråkor vid ruinerna och jag hörde skrik och skott
Och alla dom där mänskorna som bara ville bort
Och i dikena längs vägarna, det låg kroppar slängda där
Hundar som grävde, pojkar med gevär
Maria kom tillbaka, kom och bär min ring
Vi har inget att förlora, vi äger ingenting
Kom och var min kvinna, jag ska va din man
Kom fyll dom tomma rummen, kom vila i min famn
Maria gå tillbaka, ta vad du ska ha
Lämna allt det andra, även det du helst vill ha
Möt mig mitt på gatan, vi bryter upp igen
Det är gryning här i Visby, söndag klockan fem |
Ulf Lundell
