Lisa Ekdahl

image missing
Artist rating: 69.50 % (ranking: 100)
Highest rating: 69.50 % (1997)
Most recent trend: 73.32 % (1997)
Highest trend: 75.30 % (1996)

Albums
Songs (A-Ö)
Writing credits
Statistics

Data

Born: 1971-07-29

Age: 47
 

External link

Official site
1994
79.34 %
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1997
66.72 %

Med kroppen mot jorden

Lisa Ekdahl - Med kroppen mot jorden
77.96 %
(2016-12-19)
Release date: 1996
Type: studio
In collection: CD
 
Average song length: 03:18
Average song rating:

Ranking

Lisa Ekdahl:
2
/
3
Year (1996):
7
/
39
Decade (1990's):
67
/
406
Overall:
298
/
2244

Tracks

Lyrics

Inte kan ödet vara så hårt
04:07
Åh, inte kan ödet vara så hårt
Mot oss två att det skiljer oss åt
Nä nä nej, det måste ödet förstå
Att vi två måste få varandra ändå
Trots att tusen tecken talar sitt tydliga språk
Tusen tecken tydligt vill skilja oss åt
Inte kan ödet vara så hårt

Du plockade stenar på en strand
Den vackraste stenen la du i min hand
Du sa, vad jag ger dig ska du behålla
Jag sa ja, och vad jag lovar ska jag hålla
Allt för enkelt inget tycktes svårt
Då ska väl ödet inte vara så hårt

Åh, inte kan ödet vara så hårt
Mot oss två att det skiljer oss
Nä nä nej, det måste ödet förstå
Att vi två måste få varandra ändå
Trots att tusen tecken talar sitt tydliga språk
Tusen tecken tydligt vill skilja oss åt
Inte kan ödet vara så hårt

Ditt hår lyste i solen
Då du hjälpte mig av med kjolen
Du knäppte långsamt upp min blus
Vi kunde vara nakna för den tiden var så ljus
Ja, allt blev enkelt inget tycktes svårt
Då ska väl ödet inte vara så hårt

Åh, inte kan ödet vara så hårt
Mot oss två att det skiljer oss
Nä nä nej, det måste ödet förstå
Att vi två måste få varandra ändå
Trots att tusen tecken talar sitt tydliga språk
Tusen tecken tydligt vill skilja oss åt
Inte kan ödet vara så hårt
Himlen och jag
04:02
Himlen och jag grät i kapp en regnig dag i april
Himlen och jag grät i kapp för ingenting blir som man vill
Himlens vatten väcker den torra jorden
Ögats vatten väcker de glömda orden

Ord jag glömt för länge sen och jag vill inte minnas allt igen
Ord jag glömt för länge sen ögats vatten väcker sanningen

Men jag vill inte ha, vill inte ha svar
Nej jag vill leva kvar, jag vill leva kvar
I min dunkla glömska

Himlen är klar med sitt gråtande efter några dar
Men jag sitter kvar och undrar hur allting en gång var
Hur allt var är inte lätt att minnas
För där finns nånting som inte borde finnas

Där finns, ord jag glömt för länge sen och jag vill inte minnas allt igen
Ord jag glömt för länge sen ögats vatten väcker sanningen

Men jag vill inte ha, vill inte ha svar
Nej jag vill leva kvar, jag vill leva kvar
I min dunkla glömska

Glömska, ligger som en väv kring allt som var
Glömska, är räddningen för den som ingen annan räddning har
Himlen och jag, la la la la la la la, himlen och jag
Himlen och jag, himlen och jag
Himlen och jag
Små onda djävlar
03:33
Små onda djävlar dansar i mitt hus
Små onda djävlar får mig att välja glömskans rus
Små onda djävlar gör min värld dimmig och sned
Små onda djävlar dansar och jag, jag dansar med
Så hjälp, hjälp mig den som kan
Och säg mig när de djävlarna vann
En jävel på sin sida

Små onda djävlar vad gör dom här
Öppna dörren utan att se vilka de är
Små onda djävlar säg mig hur kom dom hit
Jag kan inte minnas att jag bjudit in dom på visit
Så hjälp, hjälp mig den som kan
Och säg mig när de djävlarna vann
En jävel på sin sida

Små onda djävlar
Små onda djävlar
Små onda djävlar
Säg mig vad har jag gjort för ont

Små onda djävlar dansar i en ring
Där står jag i mitten men jag säger ingenting
Små onda djävlar kommer nära de tränger sig på
Jag har inte mod att be en enda en av dom att gå
Så hjälp, hjälp mig den som kan
Och säg mig när de djävlarna vann
En jävel på sin sida

Små onda djävlar
Små onda djävlar
Små onda djävlar
Säg mig vad har jag gjort för ont
Jag tror han är en ängel
01:43
Jag tror han är en ängel
För det lyser som guld i hans hår
Jag tror han är en ängel
För ingen skugga faller där han går
Och hans hjärtas djup, är som det djupaste vatten
Och hans tanke når högt, högre än det högsta berg
Och han sa att hans blod, kom att rusa i kroppen
Det rusade hett när han såg mina läppars färg

Jag tror han är en ängel
Hela himlen här ovanför är hans
Jag tror han är en ängel
För han skrattar som om inga faror fanns
Och hans hjärtas djup, är som det djupaste vatten
Och hans tanke når högt, högre än det högsta berg
Och han sa att hans blod, kom att rusa i kroppen
Det rusade hett när han såg mina läppars färg
Ja hans hjärtas djup, är som det djupaste vatten
Och hans tanke når högt, högre än det högsta berg
Och han sa att hans blod, kom att rusa i kroppen
Det rusade hett när han såg mina läppars
Såg mina läppars
Såg mina läppars färg
En sten i mitt hjärta
03:36
Det sitter en sten i mitt hjärta, den sitter hårt
Jag har förökt få den att falla men det är svårt
Vet du vem det var
Vet du vem som la den stenen där
Vet du vem det var
Vet du vems skulden är
Det var du och det var jag
Det var vi båda två
Det var du och det var jag
För vi visste inte då
Att en sten i ett hjärta kan ingenting rå på
Om om vi gjorde det med vilja
Så var det utan att förstå
Och du vet att du svek
Du svek då jag var svag
Men att jag svek mig själv
Det gör ondast än idag
Och att du vände dig bort från mig
Det var mer än jag kunde ta
Men att jag vände mig bort från mig själv
Det gör ondast än i dag

Och jag önskar intensivt, att jag kunde förlåta
Att jag kunde skratta åt oss, eller åtminstone gråta
Men jag kan inte skratta, jag kan inte gråta
Med en sten i mitt hjärta
Och jag kan aldrig förlåta
Det som bringar mig smärta
Det var du men även jag
Det var vi båda två
Det var du men även jag
För vi visste inte då
Att en sten i ett hjärta kan ingenting rå på
Om om vi gjorde det med vilja
Så var det utan att förstå
Det var du, det var du, det var du, det var jag
Det var vi båda två
Det var du men även jag
Det var vi båda två
Det var du men även jag
Ja det var vi båda två
Det var du men även jag
Nej det var vi båda två
Det var du men även jag
Ja det var vi båda två
Det var vi båda två
Skäl att vara motvalls
01:53
Du, du och dina drängar
Ni rev och ni slet, ni rev och slet i mina strängar
Som om jag skulle tolerera
Att du skulle dirigera
Men det blev inget av med det för du begriper inget alls
Låt mig säga som det är
Du ger mig skäl att vara motvalls

Min gud, gud ska veta att det frestar
Att be dig kliva ner, kliv ner från dina höga hästar
Gud gav mig mod att insistera
På att själv få dirigera
För det är inte svårt att se att du begriper inget alls
Låt mig säga som det är
Du ger mig skäl att vara motvalls

För du, rev i mitt innersta med smutsiga händer
Ja du, har ingen rätt att räkna dig till mina fränder

Du, du och dina drängar
Ni rev och ni slet, ni rev och slet i mina strängar
Som om jag skulle tolerera
Att du skulle dirigera
Men det blev inget av med det för du begriper inget alls
Låt mig säga som det är

Gud gav mig mod att insistera
På att själv få dirigera
För det är inte svårt att se att du begriper inget alls
Låt mig säga som det är

Du ger mig skäl att vara motvalls
Du ger mig skäl att vara motvalls
Ur askan i elden
03:41
Du ber mig inte sänka blicken men i mitt öga bor en vulkan
Och den kan bränna hål i bröstet på den som inte är van
Håll undan då jag ber dig, för jag är svart som sot
Jag jagar efter lindring, jag söker efter bot

Jag gick ur askan in i elden och jag gjorde det med flit
Jag har bränt allting bakom och jag kan aldrig mer gå dit
Kanske var det fel, inte var det lätt
Men jag var tvungen att gå och jag fann inget annat sätt
Jag gick ur askan in i elden och jag gjorde det med flit
Nu står jag här i lågorna så kom inte hit

Du ber mig inte sänka blicken men i mitt öga bor en vulkan
Så håll dig undan för jag tampas med att tämja den fan
Möt mig om du orkar jag döljer ingenting
Men vill du inte se min sanning, vänd då om och spring

Jag gick ur askan in i elden och jag gjorde det med flit
Jag har bränt allting bakom och jag kan aldrig mer gå dit
Kanske var det fel, inte var det lätt
Men jag var tvungen att gå och jag fann inget annat sätt
Jag gick ur askan in i elden och jag gjorde det med flit
Nu står jag här i lågorna så kom inte hit

Om du visste var jag varit då skulle du förstå
Att det är sant som jag sagt dig jag var tvungen att gå
Jag visste inte varför inte vart och inte hur
Jag följde blott min instinkt och jag flydde som ett djur

Du ber mig inte sänka blicken men i mitt öga bor en vulkan
Så håll dig undan för jag tampas med att tämja den fan
Möt mig om du orkar jag döljer ingenting
Men vill du inte se min sanning, vänd då om och spring

Jag gick ur askan in i elden och jag gjorde det med flit
Jag har bränt allting bakom och jag kan aldrig mer gå dit
Kanske var det fel, inte var det lätt
Men jag var tvungen att gå och jag fann inget annat sätt
Jag gick ur askan in i elden och jag gjorde det med flit
Nu står jag här i lågorna så kom inte hit
Jag har sett en fjäril
02:39
Jag har sett en fjäril, den fjärilen var blå
Jag har sett en fjäril så vacker att se på, åh
Jag ville hålla denna skönhet i min hand
Men skönheten är ingenting man fångar
Den bara något man ser nån gång ibland

Jag har ofta tänkt på dig
På vad du sett och vad du sagt
På hur du väckte mina drömmar
Som jag kvävde med mitt självförakt

Å du är lika vacker som den fjärilen jag såg
Lika evig och föränderlig är du som det skiftande blå havets våg

Jag har sett en fjäril, en fjäril flög förbi
Jag har sett en fjäril, fri från melankoli
Jag ville hålla denna frihet i min hand
Men friheten är ingenting man fångar
Men öppnar jag min hand kan den vila där ibland
Nån gång ibland
Om öppnar jag min hand kan den vila där ibland
Nån gång ibland
Hösten
04:43
Jag såg höstens sista löv falla från sin gren
Där växer nya löv i vår men den trösten är klen
Jag såg höstens sista löv sakta singla ner
Jag sörjer än min vän men gråter inte mer

Vart tog den vägen, den där klangen i min röst
Då jag skrattade och grät och ropade ditt namn
Jag minns en tid då, den här taggen i mitt bröst
Inte alls var nånting självklart utan bara fanns ibland

Vart tog den vägen, den där klangen i min röst
Jag ropade mig hes då jag ropade ditt namn
Nu finns den ständigt, den där taggen i mitt bröst
Sen du slutade att svara, sen den dagen du försvann

Jag såg hösten vandra in och jag såg sommaren gå ut
Jag insåg en minut att allting har ett slut
Jag såg en sekund vart hän vi alla ska
Vi måste alla dö, i alla ingår du och jag

Vart tog den vägen, den där klangen i min röst
Då jag skrattade och grät och ropade ditt namn
Jag minns en tid då, den här taggen i mitt bröst
Inte alls var nånting självklart utan bara fanns ibland

Vart tog den vägen, den där klangen i min röst
Jag ropade mig hes då jag ropade ditt namn
Nu finns den ständigt, den där taggen i mitt bröst
Sen du slutade att svara, sen den dagen du försvann

Jag såg hösten vandra in och jag såg sommaren gå ut
Jag insåg en minut att allting har ett slut
Jag såg en sekund vart hän vi alla ska
Vi måste alla dö, i alla ingår du och jag

Vart tog den vägen, den där klangen i min röst
Då jag skrattade och grät och ropade ditt namn
Jag minns en tid då, den här taggen i mitt bröst
Inte alls var nånting självklart utan bara fanns ibland

Vart tog den vägen, den där klangen i min röst
Jag ropade mig hes då jag ropade ditt namn
Nu finns den ständigt, den där taggen i mitt bröst
Sen du slutade att svara, sen den dagen du försvann
Med kroppen mot jorden
03:08
Med kroppen mot jorden och blicken i det eviga blå
Är jag bortom tankarna och orden, där finns inget jag måste förstå
Utom att kroppen är tung mot vår mark
Att himlen är blå och jag är lycklig och stark
Med kroppen mot jorden finns det inget jag måste förstå
Jag trodde sanningen kanske fanns i en bok
Jag hade fel så jag sökte runt hela jordens klot
Jag irra kring efter färdiga svar
Jag gjorde allt men det här är det enda svar jag har, att

Med kroppen mot jorden och blicken i det eviga blå
Är jag bortom tankarna och orden, där finns inget jag måste förstå
Utom att kroppen är tung mot vår mark
Att himlen är blå och jag är lycklig och stark
Med kroppen mot jorden finns det inget jag måste förstå

Jag trodde lyckan nås genom vånda och slit
Jag offra svett och tårar för att finna vägen hit
Jag irra kring efter färdiga svar
Jag gjorde allt men det här är det enda svar jag har, att

Med kroppen mot jorden och blicken i det eviga blå
Är jag bortom tankarna och orden, där finns inget jag måste förstå
Utom att kroppen är tung mot vår mark
Att himlen är blå och jag är lycklig och stark
Med kroppen mot jorden finns det inget jag måste förstå
Nej där finns inget jag måste förstå
Där finns inget jag måste förstå
Att älska är större
03:13
Jag behöver din famn att gömma mig i
Jag behöver din famn mot min melankoli
Jag behöver dina drömmar då mina inte räcker till
Och jag behöver all din vilja de dagar jag ingenting vill

Jag behöver din tröst en natt som den här
Och nog är det tröst, att du håller mig kär
Men ändå finns det något som ännu större är
Och det är denna vetskap att du är den jag håller kär

Att bli älskad är stort, bara att älska är större
Att bli älskad är stort, bara att älska är större
Att bli älskad är stort, bara att älska kan vara större

För jag behöver din famn att gömma mig i
Jag behöver din famn mot min melankoli
Jag behöver dina drömmar då mina inte räcker till
Och jag behöver all din vilja de dagar jag ingenting vill
comments powered by Disqus