Lyrics
|
1.
Herr Mannelig
|
Bittida en morgon innan solen upprann
Innan foglarna började sjunga
Bergatrollet friade till fager ungersven
Hon hade en falskeliger tunga
:Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
För det jag bjuder så gerna
I kunnen väl svara endast ja eller nej
Om i viljen eller ej:
Eder vill jag gifva de gångare tolf
Som gå uti rosendelunde
Aldrig har det varit någon sadel uppå dem
Ej heller betsel uti munnen
Eder vill jag gifva de qvarnarna tolf
Som stå mellan Tillö och Ternö
Stenarna de äro af rödaste gull
Och hjulen silfverbeslagna
Eder vill jag gifva ett förgyllande svärd
Som klingar utaf femton guldringar
Och strida huru I strida vill
Stridsplatsen skolen i väl vinna
Eder vill jag gifva en skjorta så ny
Den bästa I lysten att slita
Inte är hon sömnad av nål eller trå
Men virkat av silket det hvita
Sådana gåfvor toge jag väl emot
Om du vore en kristelig qvinna
Men nu så är du det värsta bergatroll
Af Neckens och djävulens stämma
Bergatrollet ut på dörren sprang
Hon rister och jämrar sig svåra
Hade jag fått den fager ungersven
Så hade jag mistat min plåga
:Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
För det jag bjuder så gerna
I kunnen väl svara endast ja eller nej
Om i viljen eller ej: |
2.
Vänner och fränder
|
Vänner och fränder de lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
:Uti rosen:
Lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Dig vill vi giva en kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Om lördan och söndan budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Om onsdan och torsdan blandades vin
Om fredan och lördan dracks hederdagen in
Blandades vin
Om fredan och lördan dracks hedersdagen in
De drucko i dagar de drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå
Drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå
De drucko i dagar de drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se
Drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se
Då kom där in en liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Han ställde sig vid bordet och talade så
Jag ser endast masterna som där gå
Talade så
Jag ser endast masterna som där gå
Så lyster det Jungfrun åt högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Hon sprang uppå stenar hon sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Så bjödo de henne i skeppet in
Och bjöd henne att dricka båd mjöd och vin
Skeppet in
Och bjöd henne att dricka båd mjöd och vin
Jag ser jag ser på dina vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Jag ser jag ser på dina guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på dem förrän igår
Guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på dem förrän igår
Jag ser jag ser på dina snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Och Jungfrun hon lägger sig vid lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida
:Uti rosen:
Lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida |
3.
Halling från Makedonien
|
no lyrics yet |
4.
Min man
|
Känner du den som dansa med mig
Gula skinnbyxor hade han på sig
Men min man han hade gröna
Känner du den som följde mig hem
Svarta skinnstövlar hade han på sig
Men min man han hade bruna
Känner du barnet uti min famn
Maja på Berget är hennes namn
Men min mans hon heter Stina
Känner du den som gladde mig så
Nu är han gammal nu är han grå
Men min man han lever ännu |
5.
Varulven
|
Jungfrun hon skulle sig åt stugan gå
:Linden darrar i lunden:
Så tog hon den vägen åt skogen blå
:Ty hon var vid älskogen bunden:
Och när som hon kom till skogen blå
Där mötte henne en ulv så grå
Kära ulver du bit inte mig
Dig vill jag giva min silversärk
Silversärk jag passar ej på
Ditt unga liv och blod måst gå
Kära du ulver bit inte mig
Dig vill jag giva min silversko
Silversko jag passar ej på
Ditt unga liv och blod måst gå
Kära du ulver du bit inte mig
Dig vill jag giva min guldkrona
Guldkrona jag passar ej på
Ditt unga liv och blod måst gå
Jungfrun hon steg sig så högt i ek
Och ulven han gick ner på backen och skrek
Ulven han grafte den ek till rot
Jungfrun gav upp ett så hiskeligt rop
Och ungersven han sadlar sin gångare grå
Han red litet fortare än fågeln flög
Och när som han kom till platsen fram
Så fann han ej mer än en blodiger arm
Gud trösta Gud bättra mig ungersven
:Linden darrar i lunden:
Min jungfru är borta min häst är förränd
:Ty hon var vid älskogen bunden: |
6.
Hilla lilla
|
Hilla Lilla sitter i kammaren sin
:Ingen vet min sorg utan Gud:
Hon fäller så mången tår uppå kind
:Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger:
Brådt kom bud för drottningen in
Stolts Hilla Lilla syr så vildt i sömmen sin
Drottningen axlade kappan blå
Så månde hon sig till stolts Hilla Lilla gå
Nådiga Drottning I sätten er här ned
Att jag må tälja mina sorger för er
Min fader han höll mig så hederlig
En riddare dagligen tjänte mig
Och det var Hertig Hillebrand
Med honom så månde jag fly utav land
Och när som vi kommo i rosende lund
Där lyste Hertig Hillebrand att vila en stund
Han somnar en stund allt uti mitt sköt
Han sof där en sömn så ljuvlig och söt
Hillebrand Hillebrand sov inte nu
Jag hörer min fader och mina bröder sju
Jag hade ej förr utsagt dessa ord
Förrn sju sår lade Hillebrand till jord
Min broder han tog mig en guldgulan lock
Så binder han mig vid sadelknopp
Och när som vi kommo i första led
Min sorgbundna moder hon ståndar dervid
Då ville min broder kvälja mig
Min moder ville bortsälja mig
Så sålde de mig för en klocka ny
Hon hänger i Marie Kyrkeby
När moder min hörde den klockans klang
Hennes hjerta sönder i stycken sprang
Stolts Hilla Lilla slöt sitt tal härmed
:Ingen vet min sorg utan Gud:
Så föll hon död ned för Drottningens knä
:Den lever aldrig till som jag kan klaga mina sorger: |
7.
Drew Drusnaar/Idag som igår
|
I dag som i går och flaska vid mitt lår
Rätt som mæ går så te mæ oss en tår |
8.
Njaalkeme
|
Lastemååjegeh jeenjesh sjidteme
Njaalkeme stuerebe enn åvtesne
Moereh aajngesem steerieh, jaamah jïh gahtjah
Almetje goh snöölhke mah tjelmehts sjidteme
Njaalkemem lea dïhte maam manne damtam
Njaalkeme bijre jarkan |
9.
Herr Holger
|
Fru Tala hon drömde i natt
:Vak upp här är en god tid :
Att den rike herr Holger han skulle ge tappt
:Den rike herr Holger:
Jag drömde jag drömde om vår gångare grå
Han bar dig till tinget du dödde där uppå
Min kära fru Tala du säg icke så
Dina drömmar kan väl vakna om en åtta år
De stötte på dörren med stänger och spjut
Är herr Holger så skall han här ut
Herr Holger han talte till svennerna två
I läggen gullsadeln på gångaren grå
När som de var komna till Köpenhamn
Der ståndar kung Kristian på hvitan den strand
I varen välkommen herr Holger till mig
Herr Holger herr Holger det kostar ditt lif
Kung Kristian klippte det hufvudet af
Så blodet det neder till fötterna rann
När fru Tala fick se hennes herre var lik
Så domnas hon under skarlaknen hvit
Herr Holger blev grafven när klockan var tolf
När klockan var elfva så kom han igen
Han klappar på dörren med fingrarne små
Fru Tala stig upp dra låsarne frå
Med ingen så hafver jag stämma utsatt
Och ingen så släpper jag in uti natt
Min kära fru Tala gif bonden sin ko
För i helvete der är så svårt att bo
Fru Tala gif Romman och Skromman igen
För i helvete är så svårt att brinna för din vän
Nej om jag så skulle i helvete som svan
Så vill jag ej blifva utfattig försann
Far du i helvete med svennerna dina
:Vak upp här är en god tid:
Så kommer jag efter med möerna mina
:Den rike herr Holger: |
10.
Guds spelemän
|
Var äro de män som drogo här vägen fram
Med milda ögon och sorgsna för brott och skam
Små bröder i mörka skogar med ulv och snö
Var äro de män som drogo så stort att dö
De logo bara för drivan och köld och pil
Små bröder i mörka skogar med mil på mil
Från människors hyll och gårdar där ondskan satt
Vem hör deras silverklockor i molntung natt
Var äro de bröder gångna och spelemän
I dalen sade man mig att de lever än |