Kent (79,79 %)
Du och jag döden (85,65 %)
In collection
Released: 2005-03-15
Type: Studio
Type: Studio
Ranking:
Artist:
1
Year (2005):
3
Decade (2000's):
16
Overall:
161
|
1.
400 slag
 04:58
|
|
2.
Du är ånga
 03:53
|
|
3.
Den döda vinkeln
04:19
|
|
4.
Du var min armé
03:31
|
|
5.
Palace & Main
04:05
|
|
6.
Järnspöken
 03:48
|
|
7.
Klåparen
05:25
|
|
8.
Max 500
03:35
|
|
9.
Romeo återvänder ensam
04:04
|
|
10.
Rosor & palmblad
04:06
|
|
11.
Mannen i den vita hatten (16 år senare)
06:37
|
|
Album length:
48:21
|
Lyrics |
|
1.
400 slag
|
|
Domen föll på en morgonflight till London Som tysta tunga steg på väg mot dig Domen föll trots att du alltid använt kondom Och med lien på svaj så väntar din gamle vän Och som ni lekte när ni var barn Och du stod givakt med din rygg rak och tog fyrahundra slag Sömnen kom och du som låg så rätt i tiden Domen föll som tårar mot din skärm Sömnen kom som en åsikt, högervriden Men mot dollar och yen så blir döden lätt ett skämt Och som ni som lekte när ni var barn Du förlorade ditt krig, du står ensam kvar Och ingen kommer till ditt försvar Så du står givakt med din rygg så rak och tar fyrahundra slag |
|
2.
Du är ånga
|
|
Du säger "När ni var små, säg vilka droger tog ni då?" När vi var små så sköt vi kåda, bark och stål Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför Gud Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu Men när natten var ljus I vårt sextiotalshus Så var vi långt, långt, långt härifrån I vår dröm om att fly till någonting nytt Jag är född i en tid precis när dammet lagt sig ner En meningslös tid, exakt en tusendel försent Och visst bor det ett skrik någonstans i ditt lugna, tysta liv En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi Men när natten är ljus I ditt sjuttiotalshus Och du är ånga, spår av ett moln I en dröm om att fly till någonting nytt Och du håller så hårt och när längtan blir svår Så är jag din, din, din att ta med Att ta ut, att ta in i någonting nytt Och när natten är ljus I vårt åttiotalshus Så är vi långt, långt, långt härifrån i vår dröm om att fly till någonting nytt Och vi håller för hårt, men den här drömmen är vår Och du är min, min, min att ta med, att ta ut på en jakt Efter tiden som flytt |
|
3.
Den döda vinkeln
|
|
Jag var länge ensam, enda barnet Ett monster underst i en hembyggd våningssäng Och på håll såg jag ljusen dö i dimman Precis när mörkret tändes upp igen Och jag såg dig springa över skaren I jakten på din sagolika vy Och du lärde mig att fullständigt försvinna In i dina tankar,i ditt huvud står jag fri Ge mig en vinterdrog Ge mig allt du har Kom nu, jag är kroniskt låg Bara mörkret hörs I ditt öga var en storm jag såg Som sommarsnö I döda vinkeln ser jag allt du gör Och där kommer dom jag ser dom mellan träden Snälla kan du hjälpa mig att fly Deras ögon är som mareld över världen Jag kryper där i askan, fågel Fenix född som ny Ge mig en vinterdrog Ge mig allt du har Kom nu, jag är kroniskt låg Bara mörkret hörs I ditt öga var en storm jag såg Blåsa sommarsnö I döda vinkeln ser jag allt du gör Ge mig en vinterdrog Ge mig sommarsnö Kom nu, jag är kroniskt låg Bara mörkret hörs I ditt öga dansar stormar små Men det är du som för I döda vinkeln ser jag allt du gör |
|
4.
Du var min armé
|
|
Töm ditt rum på tonårstankar nu Du sa, "Gör ditt val, ta ett självständigt beslut" Jag höll en hand då mot din varma hud Du sa, "Stäng din dörr, vi har något att reda ut" Och du stod där med din kniv Bredvid din tyska bil Du skar mitt svala liv Mönstrat till ett krig Du stal min blick, du gick din egen väg Du sa, "Det finns små trick som får folk att vilja väl" Och sångerna jag hört, och filmerna jag såg Var det vildaste jag gjort Men inget var så stort Som när du stod där med din kniv Bredvid din tyska bil Du skar mitt svala liv Mönstrat till ett krig |
|
5.
Palace & Main
|
|
Jag sköt en DJ sent igår Blodet stänkte, blev en Pollock i hans bås Jag flyr genom en nedsläckt korridor Och mitt indiehjärta slår och slår och slår Jag står på en flygplats och väntar på känslan En man vid en avsats, en iskall Michael Caine Och alla som älskat dig har hatat mig av rädsla För att jag ska se dem som offer vid Palace & Main Jag skjuter allting framför mig Som Robin Wright-Penn gör i State of Grace Du har allting jag sagt på tape Så du tror du har en framtid utan mig Jag står på en flygplats och väntar på känslan En man vid en avsats, förklädd till Michael Caine Och alla som älskat dig har hatat mig av rädsla För att jag ska se dem som offer vid Palace & Main Jag står på en flygplats och väntar på känslan En man vid en avsats En iskall Michael Caine Och alla som älskar dig får lära sig att vänta Min plan är att vänta vid Palace & Main |
|
6.
Järnspöken
|
|
Dom brände grönan och skolan står där ensam nu Cykelställen står tomma än, trots att loven är slut Dom fäller kastanjeträden i allén framför skolgården Och jag rör mig tyst hör inte hemma här, jag är vålnaden Jag vet inte varför, men kanske är det därför jag minns det så väl Dina stora ögon, dina bruna händer, dina vassa knän Var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar Var det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömma Dom gräver i parken och frosten i marken ,blir ett försvar Och vid hörnet av kyrkan där järnvägen går, har dom spärrat av Någon ligger i gräset, med frostiga kläder, så stilla och vit Och blåljusen blinkar, tänk vad man kan göra med en liten kniv Och jag vet inte varför men jag återvänder alltid hit Det var väl något vi gjorde, något vi sa här som förändrade mitt liv Var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar Var det dig jag såg Dig jag svor att aldrig glömma Var det dig jag såg som ett spöke från döda drömmar Var det dig jag såg Har jag äntligen lyckats glömma? |
|
7.
Klåparen
|
|
Du går på ditt oefterhärmliga sätt Över skolgårdens grus för dig själv I ditt nyklippta hår, likt en irländsk idols Din spegelbild i fönsterglas Beundrar varje steg du tar Och så blinkar det till Gröna, röda, gula ljus Du var på nålar när du kom Med ditt insmugglade rus Och så släcker dom ner, för en sista stilla chans Och allting svartnar i panik när du ser att alla redan har en dans Och allt är som förut Och du minns den du var med förakt, lite hat Och man blir lik sin mor eller far Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår Men i själen din ja långt, långt in ekar tonåringens vrål Och så blinkar det till Och dom tänder alla ljus Och du var ensam när du kom, nu har magin brunnit ut Och så släcker dom ner Alla skyltar alla ljus Och när parken ligger tom, inser du att din kväll just tagit slut Och allting är som förut Och så blinkar det till Och dom tänder alla ljus Du var ensam när du kom Och du är lika ensam nu Och så släcker dom ner alla gator alla hus Och när staden ligger tom inser du Att det är så ditt liv ser ut Och allting är som förut |
|
8.
Max 500
|
|
Månen hänger lågt över allt du tror du såg Under trasigt moln går ett Yeti-spår 500 mil i snön Ett UFO över sjön och i en blixt ser jag Keats stå bredvid Baudelaire Som magi ett ljus man drunknar i Det finns små trick som får folk att ge dig mer än du är värd... Mary Shelleys dröm syr en sick-sacksöm över allt som vintern gömt över allt som hjärtat glömt 500 mil i snön Ett UFO över sjön och i en blixt dansar Lady Day vals med Astaire Som magi ett ljus man drunknar i Det finns små trick som får folk att ge dig mer än du är värd... 500 mil i snön Ett UFO över sjön och med en blick får jag folk att tro på magi ett ljus man drunknar i Det finns små trick som får folk att ge dig mer än du är värd... |
|
9.
Romeo återvänder ensam
|
|
En isig vind över vattnet bär ett eko från de dödas värld En hälsning från ett svartsjukt hånfullt hav Och vintern sliter pirens skjul, river lyktor från en firad juli från pariserhjulets skelett av trä och sten (Jag vill ha dig, du är min du är bara min) (Jag vill ha dig, jag är din jag är bara din) Inne i staden råder ständigt lågsäsong Och restaurangerna står tomma året om Och på barer klänger vraken fast Vi sörjer en förlorad last Och snön hjälper spillrorna i land Svarta grenar skymmer huset vitt Har inte varit här sen allt var ditt En till salu-skylt som täcks av snö och sand Och på verandan sjunger vindspelet din sång Och tomma fönster står och slår nu natten lång Och gamla minnen är som flagorna som yr Mot en himmel av järn och gift och bly Som en Romeo i jeans på din balkong Jag är skuggan vid din skärmdörr än en gång Och din klänning är som trasor i min hand Och jag lämnar inga fotspår ens i sand |
|
10.
Rosor & palmblad
|
|
Väntan, alltid denna väntan Från vitt till grått till svart Detta år var svart Och liljorna faller från ett fönster i Västerås i natt Jag hör ditt skratt Över plymerna, palmbladen och korsen Som skallrar där i vinden, som lät som hesa röster Från dom som gör reklamen, jagar zombies upp ur graven Ge mig nåt som känns Längtan, alltid denna längtan, härifrån långt bort Långt, långt bort Och rosorna fäller alla kronblad igen som grät dom blod, för att livet är så kort Och människor i de låsta tysta husen Gläntar på gardinen och stirrar ut på gatan Med ögon som är rädda, för allting som kan hända Fast det redan hänt |
|
11.
Mannen i den vita hatten (16 år senare)
|
|
En bänkrad i en rastlös sen april Jag tittar över axeln och ser dig blinka till Jag kan få dig när du vill En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång Och du & jag håller andan och håller händer i språnget Det är inte så långt hem Än finns det tusentals tårar kvar De var dina att ge vemsomhelst Äntligen De är de dyrbaraste smycken du har Så be aldrig om ursäkt igen Äntligen passerar vi deras gränser Minns du vår blodsed, våran lag Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad Jag minns allt, som naglarna mot glas Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att de känns Att det är långt hem Och snart finns det inga tårar kvar De var våra att ge vemsomhelst Äntligen De är de dyrbaraste smycken vi har Så be aldrig om ursäkt igen Äntligen sätter du själv dina gränser Den där pojken jag aldrig kände Som gick på gator jag aldrig såg Och tänkte tankar jag aldrig tänkte Under ett tunt och flygigt hår Och alla känslor slog och sprängde Hela vardagen full med hål I en tid då inget hände I en stad som alltid sov Men älskling vi var alla en gång små Ja, vi var alla en gång små Ja, vi var alla en gång små Jag kastar stenar i mitt glashus Jag kastar pil i min kuvös Och så odlar jag min rädsla Ja, jag sår ständigt nya frön Och i mitt växthus är jag säker Där växer avund klar och grön Jag är livrädd för att leva Och jag är dödsrädd för att dö Men älskling vi ska alla en gång dö Ja, vi ska alla en gång dö Ja, vi ska alla en gång dö Vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö |