Lars Winnerbäck (74,61 %)
Singel (55,52 %)
In collection
Released: 2001-03-05
Type: Studio
Type: Studio
Ranking:
Artist:
9
Year (2001):
30
Decade (2000's):
247
Overall:
2010
|
1.
Elden
 04:39
|
|
2.
Jag vill gå hem med dig
03:20
|
|
3.
Om tiden vill ifatt
 04:39
|
|
4.
Nånting större
 04:50
|
|
5.
Du hade tid
 04:33
|
|
6.
Håll ut
03:19
|
|
7.
Sen du var här
03:52
|
|
8.
Lovesång
 02:45
|
|
9.
För den som letar
03:48
|
|
10.
Lycklig och förvånad
04:16
|
|
11.
I dina ögon
03:12
|
|
12.
Singel
04:25
|
|
Album length:
47:38
|
Lyrics |
|
1.
Elden
|
|
hallå igen hur är stan en sån här kväll i augusti när sommaren regnat bort det var länge sen jag borde ringt men att ringa nu känns lite fånigt och kort jag är i Oslo med ditt ex men det är inget mellan oss vi bara lallar runt på Karl Johan och jag behövde komma loss här färgas molnen i en skymning ganska ståtligt över Grand och det ser lite ut som den där natten när ladan brann (om du minns) men det var längesen ja det var evigheter sen nånting brann iallafall nära mig har du hittat hem jag har hört att du har skaffat en lägenhet nu och stadgat dig och det är tjatigt att vara på rymmen jämt det är så mycket som man borde klarat av vid det här laget och bestämt och det har inte samma charm att raggla hem klockan fem det är inte lika inspirerat nu som nittonhundranittofem (om du minns) den vinner som är trägen den förlorar som ger opp drömmarna och vindarna hjälps åt så fort man tittar ner så vänder dom hitåt och sjunger vart tog den där elden vägen ja sånt är livet nu förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va jag vill ha det som du fast jag vet att du tänker likadant ibland och vill ha det som jag och det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver och nånstans har man iallafall kommit om man vet vad man behöver jag försöker att hålla mig vid ytan allt jag kan fast topparna är högre nu och dalarna är djupare sen elden försvann (som du vet) vi kan väl ses igen jag gillar Stångån på hösten när vardagslunken lagt sig över torgen då kan man andas igen och ägna timmar åt att bejaka glädjen eller begrunda sorgen man får välja själv och ta saker som dom är är det jobbigt att tiden går och man blir äldre eller kul att vara med får du ro då och då bland alla tentor och poäng det är så lätt att gå på det är så svårt att stanna upp och gå tillbaka igen (som du vet) den vinner som är trägen... du har hittat nån att bli gammal med jag har hittat nåt att göra tills dess vi måste akta oss för alla bättre förr och för leda och tristess lycka till nu är det skymning här i Oslo och vi ska ut och göra byn ring om du vill hälsa dom jag känner och håll blicken kvar i skyn det är så många så många som vill ta en ner på jorden och vintern kan bli lång ändå här i den fjällhöga Norden... |
|
2.
Jag vill gå hem med dig
|
|
här kommer våren det har jag lärt mig det blir rätt ensamt bland alla löven det blir rätt deppigt ett liv i skuggan så här på kvällen är det ohyggligt jag vill gå hem med dig bara gå hem med dig innan eftertänksamheten har raserat hela natten vill jag gå hem med dig bara gå hem med dig genom vårens första rodnande natt du är den enda du är den bästa som jag har letat som jag har väntat det är så enkelt nu vill jag ha dig vad ska jag säga mera jag vill gå hem med dig... jag orkar inte stanna kvar jag är för hungrig och för trött vi har varit här så många dar och det blir alltid lika blött här vandrar solen ner och opp vi tar en drink vi tar en till vi betalar dricker opp och det enda som jag vill är att gå hem med dig... |
|
3.
Om tiden vill ifatt
|
|
lika mystisk lika gåtfull som en kyrka längs vägen upplyst mellan träden ödsligt belägen om hösten om våren i en tyst blå natt som en fackla som ett ljus kom du fram till mig där jag satt som ett åtråvärt hopp i en tung tristess jag hade nästan gett opp det var så grått tills dess men du sa att du hörde mig på radion idag du var den enda som kom fram och det var det enda du sa allt jag ser allt jag hör är din röst din blick ditt skratt du har ögon som berusar en natt så jag väntar jag väntar om tiden vill ifatt det gick så sakta tog sån tid varenda vecka var ett år vi ringde ibland för att fråga hur vi mår tills jag sa väntar du på nån eller vill du bli min du sa vad svarar man på sånt jag sa man svarar nog ingenting men lägg armarna runt mig slit ut vad jag har gräv i det dunkla men sök inga svar jag lovar ingenting det är det enda jag kan hålla men jag känner nånting jag är så gott som förtrollad av allt jag ser... du sa vänta lite grann behåll poserna på vart vill du komma nånstans vart ska vi gå vart ska vi gå jag sa det finns inga mål men det finns sätt att ta sig dit vill inte komma nånstans vill bara ta mig lite längre än hit det var natt det var natt det var äntligen natt våren var på väg jag var rusig och matt vi var på gång vi var VIP det var nån efterfest för Kent allt var lite eftertraktat allt var lite känt och och allt jag ser... mellan Tumba och Järna finns en kyrka vid sjön vi tar oss dit i oktober strax före snön vinden är så kraftig hela världen är på spänn den mörka natten är så mörk jag måste se dig igen |
|
4.
Nånting större
|
|
det sas på radion tidsvis uppehåll i Svealand hon tänkte uppehåll är bra men inte nog jag skulle hellre se en riktigt bra förklaring och allt hon inte gjort varenda tåg hon inte tagit står och tutar nere på gatan bakom rullgardinen och hon vet att det är vår och att varje slant hon inte slängt har varit en onödig besparing och radion spelar låtar som hon glömt allting minner om en dröm som hon har drömt hon säger här ibland ruinerna bland torra salta tårar bakom rullgardinerna och alla uteblivna vårar här under askan utav sönderbrända drömmar ska vi bygga nånting större det står en man nere vid stationen han citerar nåt ur gamla testamentet och det syns så väl att han ljuger när han talar om sin godhet och om Satan och om livet som ett liv man borde skämmas för hon står och sneglar ner på torget där han predikar all sin rädsla inför Jesus och hon tänker jag vill aldrig vara rädd igen och kväll blir natt och tankarna för stora det sjönk för djupt nu har hon inget att förlora hon säger här ibland ruinerna... jag går och aktar mig för vintern och för gråten och den stora depressionen jag har liksom gömt mig i ett halvår under täcket för att skydda mig mot ensamheten och tvivlet och mot tomheten efter explosionen jag ser stormen komma närmre och jag väjer tills hon ringer och jag svarar och hon säger här i bland ruinerna... |
|
5.
Du hade tid
|
|
hur ska jag gå hem när allt är såhär jag vet du kommer att se på mig sådär och säga vad har du gjort ikväll och vad har du bestämt du sa du behövde tid du hade tid vi vet hur allt ska bli nu allt är sagt luften är ren allting blir precis som man förväntar sig du är ett glashus och jag är en sten men det är du som försöker se igenom mig du frågar älskade dom dig ikväll och jag svarar dom älskar mig bara nu den enda som verkligen älskar mig är du du frågar tog du dom med storm ikväll och jag kommer faktiskt inte ihåg men mina fingrar säger att det var ett segertåg du säger det har varit rätt så tomt här och det är verkligen skönt att se dig du säger jag kan bära väskan ge den till mig och du betalar taxin och jag kan bara hänga med och jag tittar ut i mörkret och drar nåt skämt om hur det är så hur ska jag gå hem när allt är så här jag vet att du kommer att se på mig sådär och säga Vad har du gjort ikväll och vad har du bestämt du sa att du behövde tid och du hade tid du hade tid |
|
6.
Håll ut
|
|
tro ork och lust är lätt att tappa lätt när stora drömmar trängs med saknaden och vinden blåser hårt emot din kappa men i sinom tid så vänder allt tillbaks igen håll ut håll ut förr eller senare spricker en bubbla håll ut några dagar till guld är inte det enda här som glimmar när jakten går på allt som liknar räddningen och lyckan varar bara några timmar det är inte den vi söker inte den min vän håll ut håll ut... världen ligger helt i dina händer och allting ser så gulligt ut från ovan himlen ser så praktfull ut från marken håll näsan över ytan tills det vänder håll ut håll ut... |
|
7.
Sen du var här
|
|
sen du var här har häggen slagit ut det blåser vindar ifrån förra sommarn och jag tittar ut över parken för att se om jag kan se dig jag ser björkar som blommar nu med lite mera färg sen du var här sen du var här har tiden tickat fort jag är nog mera inspirerad nu jag längtar inte längre efter tågen som ska ta mig härifrån och allt som tråkade ut mig då känns lite mera värdefullt sen du var här låt tiden gå jag är samma nu som då samma människa ungefär fast med lite mera lust sen du var här sen du var här har allting kommit gratis det är sant som nån har sagt att när man talar om trollen är det dags att hålla tyst men jag blir alltid så förvånad hur allting bara händer hur livet bara börjar jag glädjer mig åt nya krafter nu sen du var här sen du var här har allting blivit större det är lättare att vakna jag kan se mig själv gå runt och inte riktigt ha nånstans att ta vägen men jag följer hjärtat samma hjärta men med mera glöd sen du var här låt tiden gå... sen du var här har gatorna gått hem nu är bitarna på plats nu kan jag se ifrån mitt fönster samma utsikt som förut fast kanske ändå lite längre lite högre lite värre allting känns tryggare och ändå mycket större nu har häggen slagit ut nu har våren tagit fart lite starkare och mer sen du var här låt tiden gå... |
|
8.
Lovesång
|
|
jag stängde aldrig nånsin några dörrar jag bara gick ut du frågade och jag svarade det är klart att jag saknar en dag som förut för det kanske känns svårt när ljusen har släckts vi är mitt i vår mörkaste tid det kanske känns hårt men när minnena väcks kan jag fortfarande höra ditt liv man saknar sånt som man inte har man saknar sånt som man inte har kvar vi har fortfarande långa vägar kvar man saknar inte sånt som man har vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände förrän allt var slut igår kom vintertid och jag tror att jag kände en dag som förut för när snön hade kommit och marken hade täckts var vi mitt i vår ljusaste tid nu har löven fallit och minnena väcks jag kan fortfarande höra ditt liv man saknar sånt som man inte har men vi har fortfarande långa vägar kvar jag har lärt mig att längta är bättre än att ha för man saknar inte sånt som man har men jag stängde aldrig nånsin några dörrar... man saknar sånt som man inte har... |
|
9.
För den som letar
|
|
du växte upp i det lilla landet du känner doften av skrapsår och grus av skogens nässlor och bäcken därigenom mellan rader av symmetriska hyreshus där hade nån slagit i spaden och drömt en dröm men det är ingenting som märks där idag där gror nu bara drömmen om en väg därifrån ett annat liv ett annat jag den stan hade inga visioner inga öppna hav ingen kust inga salta historier i väggarna inga svindlande höjder ingen lust känner du hur längtan tar hur du sträcker dig och stretar bakom varje hög av sand finns guld för den som letar minns du morgonljus eller svärta ser du lampan slocknad eller tänd minns du hennes brinnande hjärta blev du värmd då eller blev du bränd bränt barn vill in i elden bort från askan och det rena grå bränt barn har fått smak för värmen har fått en kärlek till det Stora Blå att komma hem är som att resa i tiden du känner samma känslor igen den där kvalmiga väntande friden och samma kärlek och vemod igen känner du hur längtan tar... nu skiner solen och nu blänker ljuset i alla fönster i alla krypin men i en etta i det högsta huset där rullar inlandsisen in vart ska du gå vad ska du göra med tiden med alla tusentals nätter och dar ska du schemalägga hela livet eller ha din rastlösa frihet kvar jag bara undrar jag bara tänker det finns en pusselbit som inte vill in här skiner solen och ljuset blänker i alla fönster i alla krypin |
|
10.
Lycklig och förvånad
|
|
som att låta drömmarna ta fart nån natt på väg från replokalen det var så det var som att röka hemrullat i smyg på rasten bakom gympasalen det var så det var du gick sakta nerför gatan vi hade inte bråttom hem jag vände mig om ibland för att få en skymt av dig igen det var så det var som om stämningen fanns kvar när mörkret lagt sig dunkelt över stan som en känsla i förvar som i trans blev jag harmonisk och human du var mitt hem och min oas du gav mig gåtorna tillbaks du gjorde mig lycklig och förvånad som att få nog och ta sig hem längs med rälsen över slätten det var så det var som att våga ropa hej för tidigt som att vissla i vinjetten det var så det var du gick sakta nerför gatan och det mörknade och blev kallt men jag hade din värme kvar i ryggen och jag såg dig överallt det var så det var som om stämningen fanns kvar... som att få nog och ta sig hem längs med rälsen över slätten det var så det var som om stämningen finns kvar... |
|
11.
I dina ögon
|
|
har du gjort vad du ska är han bättre än jag är du lika lycklig som du var det är trist att vara den som sitter kvar här ännu jag tål inte att se er två tillsammans bor du kvar där du bor jag fick ett flyttkort där du fråga mig hur livet var det är inte som du tror du ville att jag skulle hälsa på och se vad ni har men jag tål inte att se er två tillsammans i dina ögon var det lättare att va i dina ögon jag trivdes bättre i dina ögon du sa jag vet vad du vill jag sa jag vet vad du tror jag tror bara vänta lite till så får du tro vad du tror du vet vart jag bor du får gärna komma hit och skrämma mörkret i dina ögon var det lättare att va i dina ögon jag trivdes bättre i dina ögon |
|
12.
Singel
|
|
det blev så svart idag det blev så outhärdligt svart det var nånting du sa om en plats där jag aldrig vart det var nånting med den här har ingenting hänt sen sist här går dagarna och här går åren du pratade med mig om nånting jag mist som om du pekade på dåren på väg uppåt i en prålig värld av mingel singel det här är inget liv det är ett sorgligt substitut ett slags tidsfördriv var det du som ringde förut jag lät det ringa ut jag säger mig själv jag har ingenting det är bara floskler och evig väntan sen hör jag dig säga du har visst nånting du har din frihet du har din längtan och du går uppåt i en prålig värld av mingel singel det här är bubblornas tid så mycket tomhet och mörka gap här blir man paranoid i ett slags kollektivt utanförskap som vi har vant oss vid kom ut kom hit och säg nånting vad är det som inte stämmer jag traskar bara runt här i samma ring och känner hur skorna klämmer när jag går uppåt i en prålig värld av mingel singel |