Lars Winnerbäck (74,61 %)
Söndermarken (71,57 %)
In collection
Released: 2003-03-03
Type: Studio
Type: Studio
Ranking:
Artist:
6
Year (2003):
11
Decade (2000's):
101
Overall:
777
|
1.
Faller
 04:49
|
|
2.
Åt samma håll
04:40
|
|
3.
Min älskling har ett hjärta av snö
 03:06
|
|
4.
Över gränsen
 03:38
|
|
5.
Dunkla rum
04:06
|
|
6.
Brustna hjärtans höst
04:34
|
|
7.
Lång väg hem
04:38
|
|
8.
Dom sista drömmarna
03:35
|
|
9.
Timglas
04:25
|
|
10.
Söndermarken
05:59
|
|
Album length:
43:30
|
Lyrics |
|
1.
Faller
|
|
Stockholm 02 maj med vackert väder jag märker inte längre vad som görs jag stör mig på ett ljud som inte hörs den här stan är klädd i kejsarens nya kläder runt omkring ingenting jag säljer inget längre stängt butiken jag gör mig inte arg på nån reklam tavlan är en fläck med vacker ram jag ger upp jag orkar inte bli besviken som du sa det är dags att dra för vi faller faller faller jag lyssnar inte längre jag stänger fönstret inget värt nåt som inte inger hopp jag rusar inte längre erat lopp jag står kvar ser ingen plats för mig i mönstret jag gömmer mig jag värjer mig när sommarn kommer flyr jag över haven där ingen vet där ingen kommer in men sommarn dör och min rastlöshet är min om vintern står jag gömd längst in i baren och tiden går månad år jag faller faller faller vi faller faller faller Stockholm 02 maj och skymning faller jag hoppas på ett kort som inte lagts jag litar till ett ord som inte sagts min lust är fri men min frihet är bakom galler res med mig till ett annat land för vi faller faller faller... |
|
2.
Åt samma håll
|
|
i februari var det bottenfryst i mälaren Götgatan var grå och kall av seklets värsta vinter det var tungt att gå Stockholm verkade full av långa svarta labyrinter jag var virrig och trött jag var sliten och nött allting runt omkring mig gick i ultrarapid jag hade inga veckor inga dar bara en röra av en massa tid jag ville hitta en bra paroll nånting att tro på nåt som tog mig upp en bit över noll hon mötte mig med sitt leende hon sa ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj jag var beredd att dra till Åbo men hon räddade mig precis vad ska man göra ända fram till maj mörkret är så tungt och alla människor är som is men hon tyngdes inte ner hon sa vad spelar det för roll här ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll Blå dörren hade öppet och vi slog oss ner i baren hon var hemma efter veckor runt på resor och jag lyssnade när hon sa jag kanske stannar här ett tag vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag jag måste bara hitta en roll jag sa ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll vi ramlade runt på alla ställen som var öppna den natten vi var konstnärer och dom bästa i sitt slag vi skulle ta oss långt vi två hon sa En dag står vi över februari du och jag natten var så kall vi höll hårt om varann nu stängde dom i Stockholm och människorna försvann men vi hade lusten i behåll hon sa ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll jag ger min själ till händerna som ger och inte rycker jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker hon var allt hon var sin hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin bli kvar här med mig bli kvar här med mig vi behöver ingenting om vi kan starta på noll men jag har ett rum några kvarter härifrån hon sa ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll härifrån ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll |
|
3.
Min älskling har ett hjärta av snö
|
|
min älskling har ett hjärta av snö så skört och vasst som skaren och det smälter lika lätt som isen i drinken i glaset som hon lämnat i baren vintern ligger hård över sjön ljuset varar bara några timmar jag ser ut över den vita snön där månen och stjärnorna glimmar hennes gröna ögon gör mig matt hon säger ta aldrig någonting för givet och vi pratar om vart vi ska just inatt men jag antar att vi pratar om livet min älskling har ett hjärta av snö som nysnön yr när det blåser som ett täcke som far och sliter och rycker och vrider mig i neuroser på sommaren pratar hon om höst hon ser molnen som väntar bakom skogen sen talar hon med annan röst om att alltid vara konsten trogen inatt vill hon falla fritt vi tar en runda till och jag bjuder min älskling har ett hjärta av snö och så vitt som renaste lenaste puder nu vill hon falla fritt |
|
4.
Över gränsen
|
|
jag blev så trött på den heta sommarn trött på bilderna i stan trött på Olssons skor och Kvarnen trött om natten trött på dan trött på all valpropaganda lika billig som reklam "vi vill ha ett bättre Sverige" åh fan jag har tagit mig ner till Köpenhamn jag hyr ett rum av en vänlig dam jag vandrar gatorna i timmar och äter frukost på altan jag har varit tyst i tio dagar eller mer jag tror jag slipar mina vapen när ingen ser nu fläktar den första svala vinden i hennes vilda höstträdgård hjärter dam nu i september börjar en annan typ av vår du skulle älska att ströva i parken här intill här över gränsen får man vara vem man vill jag blev så trött på den heta sommarn trött på att aldrig stå pall trött på clownerna i tv trött på inget trött på allt men hjärter dam här får man krafterna igen snart kan jag ta mig ut på isen men inte än hjärter dam om skräpet hinner ikapp dig och drömmen flyr och vardagen gror om du letar efter tråden eller bara saknar en bror om du har halsen full med månader av slit ta din packning över gränsen och kom hit |
|
5.
Dunkla rum
|
|
torka tårarna min vän jag tror jag vet ungefär hur det känns som att försöka dansa med en myndighet du ville bara ha en plats, ett hem nånting vettigt att göra, vad som helst om det fanns tid för nåt att växa om det fanns plats för lite värdighet här blir man sparkad på i kön till ett ställe man inte ens vill in på man tuggar i sig hela svansen det står alltid nåt i vägen och du tar dig alltid loss och du rusar men ändå fångar marken dina fötter jag kan inte hjälpa dig opp kan inte lysa upp den väg du springer jag kan inte vagga dig varm och lugn du har en annan röst, annan färg ett annat land med andra klockor som ringer jag tar mig inte in i dina dunkla rum det står ett fältslag bakom väggen dom slår i tomma containrar det här är helvetets förgård i december står man stilla i en tunnel och trängs och trängs och alla bara pratar om det bara fanns nånting att säga om det fanns skäl att vilja deltaga du ser jag kan inte ens förmå mig att hjälpa någon annan det här är Be Your own star show det här är Bit ihop och sparka ge precis vad du behöver och ta vad du kan få jag skulle gärna hjälpa dig opp och kunna lysa upp den väg du springer om jag kunde vagga dig varm och lugn jag hör nog samma röst och bor i samma land med samma klockor som ringer du går inte ensam genom dunkla rum vasen vinglar på bordets kant åskan mullrar ovanför ditt tak uppför är det lättare men neråt är det brant kan inte landa där med ryggen rak hornen ryter du förlorade striden på nolltid har du tappat din glöd inget nytt under solen vi har sett det hela tiden den enes bröd den andres död se på människorna som sliter för nån annans resultat se hur flugan kvävs i spindelns nät se på hyenorna som gräver i kadavret efter mat se på baggen i det murkna träet jag kan inte hjälpa dig upp kan inte lysa upp den väg du springer jag kan inte vagga dig varm och lugn vi är vallfår i vargarnas tid det är gamarnas klockor som ringer inget ljus där vi irrar och springer runt i våra dunkla rum vi är vallfår i vargarnas tid... |
|
6.
Brustna hjärtans höst
|
|
ikväll är vinden stilla fast det stormat hela dan och bakom Västerbron går solen ner i rött det nästan tyst som ett obehagligt allvar drar sig hösten in i stan det finns en doft av allting murket, kallt och blött och nästan tyst ensamma dar väldiga värld orden ekar, hennes röst ingen sömn, inga svar ingenting kvar, mer än ett rostigt svärd som hugger och vrider sig i ditt bröst vi ses på Hjärtats Bar det här är brustna hjärtans höst det här är timmarna av ovisshet poeternas bensin det här är natten när vi räknar våra stygn allt gick så fort du kan dränka dig i minnen eller litervis med vin du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn men allt är gjort ensamma dar... |
|
7.
Lång väg hem
|
|
mörk himmel över Sörmland kvällsblå skymning in i bilen vi kör den glömda gamla E4:an mot norr himmel mörk över land och gård den kärva kylan packar jorden hård luften fuktig, strupen torr värdshusen är stängda utmed vägen som spökhus från en svunnen gammal sägen här dansade man för länge sen en rostig skylt hänger kvar där än det är månsken över en ödebygd och det är lång väg hem var är vi nånstans vi måste fråga nån det går en gammal man ner mot vattnet hur tar man sig fram utan den stora vägen han säger skyll er själva ingen vet det är en välbevarad hemlighet själv fastnade jag här i min ensamhet hans ögon ser så osedda och trötta ut hans säger vägen har bara en början inget slut vi sätter oss i bilen igen framåt bara framåt min vän jag har tandvärk ner i roten och det är lång väg hem genom skogar över ängar förbi åkrar genom natten det lyser från ett öppet vägmotell det verkar kusligt, verkar skumt men vi måste ha kört runt dags att stanna det är redan kväll det står en man i baren och frågar varifrån vi kom han säger vi serverar bara dom vid sidan om jag säger vi är vilsna unga män på jakt efter lust på flykt från tiden jag får en kaffe och en fyra JB och det är lång väg hem månsken över skogarna månsken upp ur sjön det blåser till vinden viner i varje topp det är långt till söder långt till norr det är långt åt alla håll det långt kvar innan solen går upp från ett motell på slätten hörs en säregen sång skuggor av nån som dansade där en gång och på den lilla krokiga vägen är två sökare ute än i bil på väg genom natten dom har lång väg hem |
|
8.
Dom sista drömmarna
|
|
Susanne tog en återvändsgränd det visste hon nog för länge sen så mycket piller så lite sömn så lite ork så mycket dröm och Magnus gick in i en vit korridor kvarten för ensam stan för svår och Jonas ska hitta en mening i nån indisk by så trött på sanningen behövde en ny och tornet i Sofia sträcker upp sig mot himlen över torgen här går var och en för sig om vi förlorar varandra här i vimlet så minns att jag står bakom dig och Karin slutade prat och for tillbaks till sitt flickrum hem till mor och Anders är alltid glad alltid glad det springer råttor bakom ridån på hans estrad och Linnea höll för hårt på sin moral varje dag ett samvetskval du blir så ensam när du drömmer grandiost du blir så hånad bränd och blåst och tornet i Sofia sträcker upp sig mot himlen... dom sista drömmarna sträcker sig mot himlen över torgen här går var och en för sig om vi förlorar varandra här i vimlet så minns att jag står bakom dig |
|
9.
Timglas
|
|
Anna bussarna här utanför går ingenstans det är ingen som vill nånvart jag har åkt så många varv men det är alltid lika svart Anna är det tiden på året som skrämmer är vi trygga bakom väggarna här jag vill inte få in den här världen den är så tom och tyst och tvär och min tunna karaktär bara vrider och vänder sig jag vill vara en bättre man för dig ett smartare drag en lösning en lanterna på din gungande båt jag vet att jag sluter igen men det känns som det är mig dom vill åt jag vet men det känns så än Anna det är ett timglas som bara rinner det finns inget att förstå när himlen är blodröd och brinner är det natten som tränger sig på och jag drömmer så konstigt igen Anna håll mig hårt för jag skakar av all denna meningslöshet jag förstår bara det som är vårt Anna nu tänder dom gatubelysningen bussarna åker sitt varv jag letar efter rispor i ytan en spricka ett hål en skarv det måste komma nåt bra ur allt det måste växa nånting under alla listor alla bingon alla tävlingar alla steg tillbaka res mig opp ge mig lust att hänga på jag ska värma dig Anna jag ska lyssna och förstå för trots all tomhet trots det timglas som sliter i oss ska vi hitta en väg ändå |
|
10.
Söndermarken
|
|
så som himlen ser ut en tisdag över skolans kommunala korridorer klockan fyra i oktober strax innan det mörknar och det luktar från bespisningen halvhjärtad husmanskost och löven ligger klistrade mot marken gråvita skyar tandläkarväder nån grävmaskin som sliter upp en cykelväg vid fotbollsplan och nyponbuskar nyponbuskar hela vägen nyponbuskar ser jag när jag blundar och nånstans där så blev jag den jag är jag ser gitarren i butiken symbolen för att skolka sagan om ett uppror drömmen om en högre höjd ett sjörövarskepp som blåser rätt in i Los Angeles och stjärnorna som glittrar och ingen jävel når mig nånsin mera en enda ambition att få brudarna från Berga att skratta eller gråta och rymma över taken bort från regelboken stöveltrampet tegelväggen la isla bonita och dom brandgula stolarna man staplar på varandra parkeringshus byggdes ett litet steg för människan ett stort steg för betongen och den rotlösa känslan som ännu ett hinder på vägen mot den råa romantiken och gitarren i butiken och flykten över taken man la klossar över ängen med små fönster och dörrar det var slogans överallt från alla medelbeiga firmor och en skivaffär i centrum som ett hål genom kulissen ut i verkligheten drömmen ut till färgerna man bara ser på bio vi bildade band och blåste ringar drog med handen genom jorden fyllde naglarna med lera av all yta som vi skrapade för nånstans under lagren av tätortstimotej bredde stora världen ut sig utan farthinder och Konsumkort och nypon vi satte båtarna i bäcken såg dom flyta in i tunneln kanske vidare mot Vättern och kanalen ut till Nordsjön över vågorna mot Irland ut på havet och sen blåsa iväg och aldrig komma tillbaka mer till bäcken där det började jag ser den gräddgula färgen den moderna men diskreta en helhet för det enkla bara fälla upp och skruva men ändå alltid nåt som ville jaga och förvirra nåt som inte var Ikea nåt som inte hade lösningen i kanten jag hör det inrökta ljudet från en replokal vid tågstation bland speditionslokaler och bortglömda depåer det stumma dova skinnet och basen som darrar i gallret och glaset och det doftar just som asfalt gör om hösten vi gömde Fibban under stenen Willes vin i busken hela dungen var ett mikro-Vegas ladan bytte hänglås och ovan allt en himmel liksom silad ifrån kusten med det lilla som blev över efter vågorna och stormarna och skummet jag kan inte återvända en brottsplats måste vila flyktbilen är dumpad stålarna är rena nu bygger vi ett nytt hem startar upp och börjar om Söndermarken jagar mig men jag är inte där |