Lars Winnerbäck (74,61 %)
Kom (78,28 %)
In collection
Released: 1999-09-24
Type: Studio
Type: Studio
Ranking:
Artist:
2
Year (1999):
7
Decade (1990's):
69
Overall:
376
|
1.
Kom
 03:16
|
|
2.
Kom ihåg mig
 03:46
|
|
3.
I Stockholm
 03:17
|
|
4.
Du får mig
 05:14
|
|
5.
Du gamla fria nord
05:25
|
|
6.
Måste vara två
 04:00
|
|
7.
Aldrig riktigt slut
04:09
|
|
8.
Hugger i sten
05:18
|
|
9.
Söndag 13.3.99
04:51
|
|
10.
Tanken som räknas
03:31
|
|
11.
Nästan perfekt
03:14
|
|
12.
Fria vägar ut
04:53
|
|
Album length:
50:54
|
Lyrics |
|
1.
Kom
|
|
du går nedtryckt i två alldeles för grova skor det börjar visst bli höst men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror jag vet att du sa fel och hela stan vet om det känns det som du gick för långt och du är alltid deras fnask jag säger kom allt är förlåtet dom snackar bara strunt dom har väl redan glömt hur kul det kan vara att tumla runt din byst är full med rock'n\'roll och håret lyser blont det vore orättvist om någon skulle döma dig för sånt vi går ut och strör små smulor till fåglarna på marken vissa dagar är man ett med alla människorna i parken du min ängel här i livet får man sota för all skit som man har tyckt det gör dig arg det gör dig matt det gör dig nertryckt i två alldeles för grova skor din mun ångar av rök vi går hem du kan väl ruttna på en stol i mitt kök jag säger KOM kom så ruttnar vi ihop på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör för har man nån gång grävt en grop åt alla veta-bättre-typer får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör det finns ett ord för vad jag lider av men jag har glömt det nu det där att komma på för sent vad man borde sagt och du vet hur det känns det vet väl jag jag har känt dig jag är van jag borde sagt igår vad jag kom på häromdan men nu är allt för sent nu är det gjort nu är du dömd du gick för långt och du är alltid deras fnask och han är glömd men låt dom älta dividera om vikten i det där här får man aldrig göra fel här får man aldrig göra om jag säger KOM kom så ruttnar vi ihop... du går nedtryckt i två alldeles för grova skor det börjar visst bli höst och den är lika spottad på som begagnade bröst nu faller löv det blåser på det börjar om jag säger KOM här är världen här är livet vi ska leva i vi och alla duvorna på marken alla fåglarna i skogen alla människorna i parken alla herrarna på krogen här finns ingen som kan döma här finns ingen mera lärd om ditt liv om din stad om ditt land om din värld det kommer alltid tillbaks med veta-bättre-direktiv till en värld till ett land till en stad till ett liv några smulor till duvorna min vän sen går vi hem |
|
2.
Kom ihåg mig
|
|
när du står ensam kvar på tå när ytan inte går att nå när du träffat botten kom ihåg mig då när du tagit första bästa tåg och ger vad som helst för en dialog när du står sist i kön kom ihåg mig då när vintern gömmer dina spår så att du inte hittar hem när du är vilsen i en vinternatt igen kom ihåg mig då när det blir varma sommardar kom ihåg mig då kom ihåg mig då när vinterisen ligger klar kom ihåg mig då kom ihåg mig då här finns du kvar när du står på toppen och tittar ner och det är ljust vart än du ser när du har vunnit kom ihåg mig då när du får spring i dina ben och jordens dragningskraft är klen när du är luften kom ihåg mig då när våren öppnar sina dörrar och du tar den långa vägen hem när du sitter på uteserveringen där vi satt igen kom ihåg mig då när det blir varma sommardar... när varje dag känns likadan och när det skymmer över stan och när du drömmer kom ihåg mig då när du har varit i alla vrår när du har testat allt som går när du har tröttnat kom ihåg mig då när det blir varma sommardagar... |
|
3.
I Stockholm
|
|
det stinker från en pissoar och jag hör hur några pratar ”jag älskar mitt meningslösa liv hur är ditt liv” och nån svarar ”jag är glad att bo i Stockholm” och en taskig recensent står och petar i nåt tilltugg och viftar med en ölbiljett och säger det här är konst jag är i Stockholm herr Andersson har drunknat i ett hav av kaffe latte han är kontinental och originell han är sorglig, men utvald att leta efter sig själv det är vad som gäller här i Stockholm här hälsar man på vakterna vid Stureplan han är killen hela dan i den här stan här har man god smak och pengar kvar det stinker från en pissoar här träffas man på nån godkänd sushibar här i Stockholm här är alla lika övergivna ensamma, synd om oss här går man inte runt och hälsar på man måste ringa först man måste boka tid man måste skynda sig man måste skärpa sig man måste komma in i Stockholm det stinker från en pissoar det är nån som har somnat där det är väl nån som bor där han som vankar runt i tunnelbanan han är en del av atmosfären det är skönt att va i smeten det är skönt att känna pulsen det är skönt att bo i Stockholm |
|
4.
Du får mig
|
|
en filt hos dig vi kunde inte sova och jag sa inte nej och du höll mer än allt du lovade våra tungor gick som hjulen i ett drev du får mig du får mig du får mig det känns som allt kan börja nu jag ger mig jag ger mig jag ger mig jag ger du får jag tar precis som du en natt ett spel nån går hem och nån går utan en halv en hel vi såg månen genom rutan jag var lika tom och full som du du får mig... |
|
5.
Du gamla fria nord
|
|
dom tog det sista fyllot på den sista permissionen dom beslagtog hans sista ägodel och släpade honom hårdhänt ner till stationen dom sa okej stan är lugn nu nu kan ni låta era söta vita barn springa omkring och dom kom ut ur sina gömmor och såg sig runt men dom såg ingenting du gamla fria nord här på bästa sändningstid får vi ett välserverat styckmord varför inte stänga av solen fort för vi lever inte länge nog för att rätta till allting dom gjort mot dig rätta till allting dom gjort mot dig högt ovanför gatorna i stan delas piller ut mot flunsan medan nya planer smids ja dom stora männen har en ny plan det är att kriminalisera symtomen medan sjukdomen sprids och när jag vaknar ömmar mina käkar och min panna svettas kallt jag försöker hålla hårt i nåt men jorden vill spricka det är lava överallt du gamla fria nord här direktsänds varje våldtäkt varje razzia varje självmord varför inte stänga av solen fort för vi lever inte länge nog för att rätta till allting dom gjort mot dig dom tog det sista fyllot på sin flygfärd på väg över plast och neon dom släpade honom ner till stationen och sa: Du borde fatta bättre än att försöka rymma härifrån själv åker jag ut på turné och drömmer om pojken med guldbyxorna men det är inte samma sak nu när alla sitter bakom lås utom knivarna och yxorna du gamla fria nord... |
|
6.
Måste vara två
|
|
har du hört om han som ränner på stan och är på jakt efter varma händer har du hört om han som alltid kommer fel hur han än stämplar och eftersänder han säger allting går att leva på men man nästan måste vara två han vet hur man dövar ensamheten han vet hur man kastar allt man har han vet hur man flyr från den här planeten men han vet inte hur man stannar kvar har du hört om han som bränner sina skepp i samma stund som han fått dom att flyta om han som har ett fläckfritt liv men skulle dö för att kunna byta har du sett hur han vårdar all sin ömklighet och säger det här är allt jag vet jag vet hur man dövar... han är för ivrig för att vända om för dum för att förstå för ensam för att träffa nån för snäll för att gå på har du hört om han som drömmer han som undrar och tänker han vill veta vad du gömmer men han bländas när det blänker han vill bränna som det bränns när det steker och smälter han vill känna som det känns när det rasar och välter det finns många skepp att bränna det är långt till varje strand han vill så gärna känna vill så gärna ro i land han vet hur man dövar... |
|
7.
Aldrig riktigt slut
|
|
det var jag och Fröken Svår vi skulle hem åt samma håll det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken hon hade tappat allt igen varenda mening varje hopp hennes utsikt var en botten hennes drömmar var en flopp men ändå där vi gick hon skrattade till och pratade på och höll sig vaken hon sa "nu har jag rensat ur nu spelar ingenting nån roll nu kan det blåsa vart det vill för nu är allt tillbaks på noll och här kan allting börja om nu kan jag se vad jag förträngt nu ska jag passa mig för dom som aldrig gjort vad dom har tänkt för jag vill inte bli en sån så har jag lärt mig det igen det kanske passar nån men inte mig och inte än" varje stund var minut var sekund samma konstiga beslut det blir fel slår bakut allt går snett men det tar aldrig riktigt slut solen skulle just gå opp när vi kom hem till hennes hus hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus hon log och sa "det är väl rätt okej vi är nog alla ganska lika det finns dom som tror på Gud och dom som ägnar sig åt spel alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel" det var schysst att dricka te och höra Fröken Svår predika hon sa "jag säger vad jag vill skit samma om nån skräms om det blir pinsamt för en del så är det ändå dom som skäms jag har gjort fel ibland jag vet men ingen mening att ge opp jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp och jag vill hellre bli en sån så har jag lärt mig det igen för det finns nåt bra och stort i alla om och alla men" varje stund... nu är det höst och allt är mörkt jag skriver brev till Fröken Svår jag måste fråga hur det går jag måste veta hur hon mår du har din egen väg att gå skit samma vilket håll det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll alltid lär man sig väl nåt det var väl så det skulle va det blir en massa spe och spott men det är skit man måste ta varje stund... |
|
8.
Hugger i sten
|
|
jag dricker glögg med balkongdörren öppen inatt jag är så trött på alla mail och koder jag vill ha dig här på riktigt inatt och suga liv ur din halspulsåder jag får en doft av sommarens sista dagar när vinden blåser in från England som du sa, det verkar svårt att bli riktigt nöjd det är så lätt att fantisera mina tankar och minnen står mig upp i halsen men mycket vill ha mera jag har kvar av sommaren om du behagar om du behagar komma hem från England jag har väl knappast lärt mig nåt sen sist, inte jag men jag tänker och tänker och vet att du sa jag hugger i sten men jag tror att jag sakta börjar se en kontur några armar och ben jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur inatt kom isen över sjön och snön föll försiktigt över skandinavien nordsjön är väl stilla och kall så här års innan våren sätter av igen det är nånting stilla mellan dig och våren det är nåt kallt mellan mig och England i morgon sveper en dimma in som en julrusch över staden det myllrar av stressade människor i stan men det är tomt på strandpromenaden jag tänkte att du kunde stå där i solen berätta ingenting om England jag har väl knappast lärt mig nåt sen sist inte jag dina ord ligger och gnager här dag efter dag jag hugger i sten... jag dricker glögg med balkongdörren öppen inatt och låter vinden komma in ifrån väster som en virvlande vår, som en dansande storm, som en galen orkester jag dricker ur mitt glas och alla dörrar är öppna det är dimma över mig och över England och du sa jag hugger i sten... |
|
9.
Söndag 13.3.99
|
|
hon känner efter om det här är att vara fri om det här är ett liv med någon mening i det är ingen som tjatar längre det är ingen här som ber henne stiga upp hon går och plockar och hittar sina gamla brev lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev det är ingen som skriver längre det är ingenting här som är värt att skriva upp ändå känns det som om hela världen sjunger har du kommit nånstans har du sumpat din sista chans är du framme nu har du valt en väg att gå och ett mål att sikta på och är det verkligen du är det verkligen du det fanns stunder när hon visste hur det skulle va men det är som om hon glömt vad som var så bra hon har för länge sen tappat lusten har för länge sedan glömt vad som var värt nånting hon minns bara stunder i periferin hon minns dagar när dom sopade undan krossat porslin det är ingen som bråkar längre det är ingen här som börjar gräla om ingenting ändå känns det som om hela världen sjunger har du kommit nånstans... hon känner efter om livet kan va lite mer det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter det är ingen som pratar längre det är såna dagar som vänder allt upp och ner det är såna dagar som hela världen sjunger har du kommit nånstans... |
|
10.
Tanken som räknas
|
|
det är väl tanken som räknas ändå jag lever men väntar på smällen Hjärter Dam du kan duka för två jag tar tåget ner framåt kvällen det är somliga dar som man vänder sig om och känner hur allting försvinner hur man jagar och far hur man snålar och spar hur man lever så mycket man hinner jag är inte fångad och frälst jag har sålt mina enda maximer jag kan leva som vem som helst om jag tar mina mediciner Hjärter Dam hur är du har du samlat dig nu har du funnit din mening i livet lite mat och ett hem ett glas vin och en vän allt annat känns så överdrivet det är väl tanken som räknas ändå jag har bokat konsertbiljetter Hjärter Dam jag har betalat för två det blir så ensamt somliga nätter det bultar och slår det är tiden som går det är landet där allting förvandlas som vi jagar och far efter frågor och svar här i tider när allt ska förhandlas det är väl tanken som räknas ändå jag skulle önska att tanken var klar Hjärter Dam du kan bädda för två om du har några drömmar kvar |
|
11.
Nästan perfekt
|
|
nu släcker dom på scenen nu återstår ett öronsus spara känslorna till gryningen ta in varenda blick och alla ord det är tomt i garderoben allt har fått ett annat ljus hon i baren räknar kassan och vakterna går runt och torkar bord och allting allting allt är nästan perfekt alla sjöarna och skogarna natten är så varm och still det är tjugo mil att åka och jag sover hela vägen in till stan alla ljus och alla ögon allt som jag har längtat till det är tyst i telefonen det är ingen som har sökt mig under dan men allting... och jag lever inte riktigt och jag känner inte riktigt under dagarna som inte riktigt finns men så kommer en säsong igen och strömmen går igång igen och nätterna blir ljusa och jag känner och jag lever och jag minns att allting... |
|
12.
Fria vägar ut
|
|
jag har nog lärt mig att gå hem på alla sätt från alla ställen ensam bortåt vägen jag har en trogen gammal vän som väntar mig om kvällen som ställer upp i alla lägen som en apa på min rygg som ett spöke i min hjärna som jag aldrig riktigt kommer undan du har så underbara ord du kan le så att jag smälter du kan ge så jag tar åt mig jag skulle gärna ha ditt mod jag skulle gärna ha din kärlek men jag vänder här förlåt mig och om du saknar mig ibland kan du släcka alla lampor för jag finns nånstans i mörkret men nu ringer telefonen det är dags för mig att gå det är nån som vill att jag ska komma hem det är min gamla vän demonen i sin tysta mörka vrå hej då vi kanske ses nån gång igen du kan väl ringa mig ibland jag pratar gärna sönder alla torra gråa nätter jag är så rädd att komma fram nån annanstans jag samlar på tur och retur-biljetter jag vill ha fria vägar ut jag vill ha kakan som jag äter kvar på bordet hela långa livet jag vet att jag har fel jag vet att du har sett hur jag går ensam genom livet jag vet det är ett spel jag vet att du har kämpat för nåt som jag tagit för givet men nu ringer telefonen... om du saknar mig ibland kan du stirra upp mot stjärnorna så har vi nåt gemensamt |